Lektion
Åk 9 och gymnasiet
Lilli Brünns ID-kort från 1939Lektion
1939
Berlin, Weisensee
Lillis identitetskort
Bilden föreställer Lilli Brünns identitetskort, eller Kennkarte som det hette på tyska. Dokumentet är ungefär lika stort som ett A4-papper och bildar ihopvikt ett litet fyrasidigt häfte. Dokumentets insida är själva id-handlingen. Klicka på de olika siffrorna för att undersöka id-handlingen.
Lillis namn
Alla judar tvingades ta ett mellannamn för att markera vilka som var judar och inte. Många judar hade typiskt tyska namn vilket gjorde det svårt att särskilja den judiska gruppen. Alla judiska män tvingades ta namnet Israel, och alla judiska kvinnor namnet Sara. I Lillis id-kort ser man att hon har mellannamnet Sara.
J-märkningen
Nazityskland började stämpla alla judars pass, och identitetskort, med ett J så att det blev lättare att se vem som var jude.
Stämpeln
Här ser man stämpeln med den tyska örnen med ett hakkors.
Lillis identitetshandling är utfärdad i januari 1939 och samma år fick Lilli Brünn och hennes man Walter inresetillstånd till Sverige och lämnade Tyskland. Precis som alla andra judiska medborgare i Tyskland hade de utsatts för mer och mer förtryck sedan nationalsocialisterna och Adolf Hitler tog makten i Tyskland 1933. Under 1930-talet var naziregimens mål med förföljelserna att få alla judar att lämna Tyskland.
Brünns varuhus i Berlin
Varuhuset A. Brünn Jr. Låg i Weisensee, i nordöstra Berlin. Det var ett familjeföretag som Adolf Aaron Brünn hade drivit sedan 1880-talet. När Adolf Hitler kom till makten i Tyskland 1933 hade Adolf Brünns son Walter tagit över företaget. Affärerna blomstrade och varuhuset hade utökats med nybyggda lokaler med stora moderna skyltfönster år 1928.
Lilli, som var född i Berlin 1906, var gift med Walter Brünn.
Den nya nationalsocialistiska regeringens förföljelser av den judiska befolkningen blev mer och mer märkbar för familjen Brünn, precis som för alla andra judar i Tyskland. Men för många kom händelserna i november 1938 ändå som en chock.
Varuhuset vandaliseras och Walter sätts i ett läger
Redan under sommaren 1938 vandaliseras familjen Brünns varuhus. Davidsstjärnor och karikatyrer målades på skyltfönstren tillsammans med ordet ”jude”. Senare, under novemberpogromen, fängslades Walter Brünn i koncentrationslägret Sachsenhausen under två veckor.
Walter tvingades sälja familjeföretaget för en mycket mindre summa än det var värt och en person som var ”arisk”, enligt den nationalsocialistiska definitionen, drev varuhuset vidare. Det är ett exempel på så kallad arisering av judiska företag.
”Vi har tagit över varuhuset
A. Brünn jr., Weisensee
Berliner Allee 29-32 i ariskt ägande och
öppnade fredagen den 18 november.
Vi ber om ditt besök!
På nästa sida ger vi dig några av våra många bevis på våra bra priser.
Erwin Schröder K-G.”
Fundera
- Lillis identitetskort från Tyskland fanns kvar bland hennes saker när hon hade dött år 1985. Då hade hon bott i Sverige i nästan femtio år. Varför tror du att hon hade sparat det?
- Vad hade hänt med Walter och Lilli om de inte lyckats fly?
