Lektion

Åk 7-9

Gymnasiet

Är du A eller Y?Lektion

Vad kan några hårlockar säga om rasbiologins människosyn?
En metallskena med många hårlockar i olika färger.
Foto: Emma-Sofia Olsson, Medicinhistoriska museet i Uppsala (CC BY).
Den här lektionen ger en inblick i hur rasbiologin sorterade människor och varför de skulle sorteras.

Föremål

Hårskenan

Denna hårprovsskena har tillhört Statens institut för rasbiologi. På skenan finns en text på tyska. Den kan översättas till: ”Hårfärgs-prov enligt Fischer-Saller skalan”. Fischer-Saller var en skala som användes inom rasbiologin för att sortera människor. Skalan går från A till Y där A är blond och Y är svarthårig. Det finns även en separat skala för röda och rödblonda nyanser. Den anges med romerska siffror från I till VI.

Fischer-Sallers hårprovskarta.

Ideologi

Den svenska folkstammens urartning

Barnadödligheten sjönk och livslängden ökade i Sverige under 1800-talet. Det bidrog till att Sveriges befolkning i snabb takt blev större. Vid samma tid skedde stora samhällsförändringar med tilltagande urbanisering och en framväxande demokrati.

Rashygieniska tankar började få stor spridning. De grundades i uppfattningen att en hierarki råder både mellan och inom raser, alltså att vissa människor är bättre än andra. I och med befolkningstillväxten tycktes de sämre skikten öka mest.

En oro för den svenska folkstammens kvalitet uppstod. Var svenskarna friska och renrasiga nog? Det beslutades att en inventering av Sveriges befolkning var nödvändig. Syftet var att klargöra graden av urartning.

Aktörer

Statens institut för rasbiologi

Statens institut för rasbiologi startade sin verksamhet år 1922. Institutets uppdrag var att inventera det svenska folket. Vid inventeringen delades människor upp efter ras. Till hjälp hade institutet olika instrument och skalor, bland annat hårprovsskenor. Hårfärg, ögonfärg och huvudstorlek var av stor betydelse för att bestämma ras och graden av renrasighet.

Foto: Upplandsmuseet (Public Domain).

En fyra våningar hög byggnad med en park framför.

Herman Lundborg

Herman Lundborg var institutets första chef. Under hans ledning inventerades ungefär 100 000 personer i Sverige. Från början var det främst fråga om värnpliktiga och studenter. Sedan hamnade det samiska urfolket i fokus. Inventeringen av hela Sveriges befolkning slutfördes aldrig. Inte heller framkom några bevis för urartning.

Foto: Uppsala universitetsbibliotek (Public Domain).

Svartvitt foto av man i mörk kavaj med vit läkarrock ovanpå. Mannen har vitt hår och tittar rakt in i kameran.

Konsekvens

Statens institut för rasbiologi fullföljde aldrig sitt uppdrag, men den rashygieniska politiken levde kvar genom steriliseringslagarna. Den första lagen infördes 1934. Då möjliggjordes en omfattande sterilisering av så kallade sinnesslöa. Under perioden 1934 till 1975 bedöms omkring 30 000 personer ha blivit tvångssteriliserade. Först 2013 avskaffades den sista steriliseringslagen i Sverige. Den gällde alla som skulle genomgå en könskorrigering.

Verksamheten vid Statens institut för rasbiologi påverkade också ledande rashygieniker i Tyskland och Förintelsen blev rasbiologins yttersta konsekvens. Under Förintelsen skedde en systematisk utrotning av människor som enligt rasbiologin var av felaktig ras.

Ordlista

Det här är begrepp som var vanliga inom rasbiologin, men som vi inte använder så mycket idag.

  • Rasbiologi – Rasbiologin delade upp människor efter ras och försökte bevisa att vissa människor var mer värda än andra, utifrån deras utseende.
  • Rashygien – Myntades av forskaren Alfred Ploetz under 1890-talet. Rashygienen gjorde verklighet av rasbiologins tankar genom politik och teknik.
  • Eugenik – Francis Galton introducerade begreppet. Eugenik är att genom biologisk förädling förbättra människan.
  • Positiv eugenik – Att på olika sätt förbättra möjligheterna för de med goda arvsanlag att skaffa barn.
  • Negativ eugenik – Att på olika sätt skapa hinder för de med mindervärdiga arvsanlag att skaffa barn.
  • Folkstam – Ett begrepp som kommer från en tanke om etniska folk, att det finns en biologisk grund i att vara svensk och inte en geografisk.
  • Degeneration – Att arvsanlagen skadas. Dels genom en skadlig livsstil, dels genom att de med mindervärdiga arvsanlag skaffar många barn.
  • Urartning – Att människan precis som växter kan drabbas av urartning, att arten blir sämre och sämre.
  • Sinnesslö – Person som bedömdes ha svag intelligens och därför dåliga arvsanlag.

Fundera

  • Hur kom det sig att rasbiologi och det rashygieniska tänkandet fick ett så stort genomslag i Sverige under 1900-talets början?
  • Varför ansågs en inventering av det svenska folket vara nödvändig?
  • Vad skulle inventeringen resultera i?
  • Hur tror ni att ni hade påverkats av Statens institut för rasbiologi och dess uppdrag om ni levt i Sverige under 1920-talet?
Medicinhistoriska museets logotyp som föreställer en orm som ringlar sig runt en stav och dricker ur en skål.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Medicinhistoriska museet i Uppsala

Fler lektioner med liknande tema

För lärare

Den här lektionen ger en inblick i hur rasbiologin sorterade människor och varför de skulle sorteras.