Människor och maskinerLektion

Uppgång och fall

I mitten av 1800-talet stod Norrköping för 72 procent av allt svenskt kläde. Över hälften av alla industriarbetare arbetade med textil. Ändå var det början på Norrköpings nedgång som textilstad. När Första världskriget utbröt innebar det problem för såväl import som export. På 1930-talet kom den ekonomiska världsdepressionen. När det var som värst gick ungefär 10% av alla arbetsföra norrköpingsbor utan arbete. Ännu 1940 sysselsatte textilindustrin mer än hälften av Norrköpings arbetskraft.

Alldeles efter Andra världskriget kom en försiktig framtidsoptimism men redan på 1950-talet slogs större delen av den svenska textilindustrin i spillror. Med ökad konkurrens, minskat intresse för ylletyger och låga tullar på importerade textilvaror från låglöneländer blev krisen ett faktum. År 1950 hade Norrköping 54 textilfabriker med 6 600 anställda. Mer än hälften hade försvunnit innan 1960. I april 1970 lade den sista fabriken, YFA, ner sin verksamhet.

Även om vävstolarna har tystnat sedan länge i Norrköping går textilindustrin för högvarv. De allt snabbare skiftningarna i modet och den stigande efterfrågan på billiga tyger ökar ständigt i världen. Idag tillverkas de flesta av våra kläder i stora fabriker i Sydostasien. Lönerna är lägre och kraven på arbetsskydd och fackliga rättigheter betydligt mindre än i Sverige.

Tre röster

I Norrköpings textilfabriker arbetade tusentals människor. Kvinnor, män och barn. Lyckligtvis finns flera intervjuer med fabriksarbetare, så att vi kan få veta hur det var. Lyssna till tre röster ur arkivet arbetarminnen på Norrköpings stadsmuseum: Valborg, Gösta och Linnéa. De talar om sin barndom och arbetet på fabriken.

Barndom

Arbete

Väverskor vid textilmaskinerna

Hur var det att arbeta i en textilfabrik? Filmen visar hur det såg ut i en textilfabrik i Norrköping. Lägg märke till de höga ljuden och de hastigt arbetande maskinerna. Tänk, att arbeta tolv timmar om dagen vid maskinen.