Lektion

Mitt hem, år 1942Lektion

Hur är en dag i ditt liv?

1942

Motala och Långasjö

Nordiska_museet_mitt_hem_Solvig_1
Solvig Nilsson år 1942 i sitt barndomshem i Långasjö, Småland. Foto: Nordiska museet.
Har du ofta undrat vad Roland och Solvig gjorde om dagarna? Inte? Då får du chansen nu.

Ett museum som samlar in berättelser

Nordiska museet i Stockholm har inte bara en enorm mängd föremål. De har också en massa berättelser. Berättelserna finns i Nordiska museets arkiv och har samlats in i mer än hundrafemtio år.

År 1942 fick några tusen elever i årskurs 6 möjligheten att skriva om hur de hade det hemma. Idag finns vissa av de berättelserna tillgängliga på en hemsida med flera andra berättelser från vår tid.

Börja med att läsa om hur Roland och Solvig hade det i sina hem. Därefter får du fundera och skriva. Vem vet, du kanske också kan bidra till Nordiska museets insamling?

Rolands hem

Nordiska_museet_mitt_hem_Roland_6
Nordiska_museet_mitt_hem_Roland_1

Roland Winell, Nyckelby Mellangård, Motala.

Vårt hem är rött till färgen och det ligger mycket lågt. Vi har två rum och kök. Ett av rummen har vi till sängkammare. Det rummet finns uppe på andra våningen. I det stora rummet, som finns i nedre våningen, har vi en byffé, och i den har mamma gamla saker. Hon har en kopparservis, som är så lustig.

Nordiska_museet_mitt_hem_Roland_2

Köket använder vi till vardagsrum. Där äter vi, och där brukar jag läsa mina läxor. Jag har min plats mellan skänken och bordet och där brukar jag sitta och läsa lånböcker som vi får låna i skolan. Jag har lånat “Buffalo Bill”, ty den är så spännande. Jag har läst om när han räddade sina systrar, när de var nära att bli ihjälbitna av ett djur. Pappa sitter på andra sidan av bordet och mamma

sitter på långsidan och det gör Inga-Lisa också. På förmiddagarna brukar mamma städa i köket, sängkammaren och rummet. Jag brukar hjälpa mamma med att bära in ved, så att mamma slipper att göra det. Pappa brukar tvätta sig när han kommer hem från arbetet. Sedan läser han tidningen, tills att maten blir färdig. Vi brukar äta middag klockan tolv, när pappa och jag är hemma. Och när pappa kommer hem

Nordiska_museet_mitt_hem_Roland_3

tidigt får vi vänta tills att maten blir färdig. När vi har ätit så brukar jag läsa litet på läxorna, och sedan går jag och lägger mig. På mornarna brukar jag gå opp klockan kvart i sju. När jag har tagit på mig strumporna, byxorna, skjortan och skorna, så tvättar jag mig, och sedan tar jag på mig jackan och lägger ned böckerna och maten. När jag har gjort det, så äter jag frukost. Till frukost äter jag smörgås och

dricker choklad. När jag har ätit så tar jag på mig kläderna och sedan går jag till skolan. Vi börjar skolan klockan tjugo minuter över åtta och slutar klockan halv två. När jag kommer hem, så äter jag middag, och sedan klär jag om mig och går opp till Larsson och hjälper dem. Jag brukar hjälpa till med att sätta upp hö, och när de kör in det, så brukar jag stå på skullen och taga

Nordiska_museet_mitt_hem_Roland_4

emot höet. Larson har en jektor [en maskin som kastar upp hö genom ett rör], så man får håva undan så fort man kan om man ska hinna med. När vi har slutat med höet så fick jag börja med att hjälpa till att sätta upp säd. De har så mycket säd, så vi hade göra en hel vecka med att meja och sätta upp säden. Det måste ju vara vackert väder förstås. När vi kör in säden så får jag hjälpa till med att stå på logen

och taga emot sädesneker [kärvar]. När vi tröskar, får jag kasta fram nekar till verket. Vi brukar tröska i början av december. När vi har hästarna inne på vintern så gör jag i ordning i stallet. Larssons har fyra hästar. Pappa hyr hos Larsson. Han arbetar inte där, utan han arbetar på järnvägen. I köket har vi en skänk och i den har mamma sitt porslin och sina dricksglas, och på nedre

Nordiska_museet_mitt_hem_Roland_5

hyllan har hon sina andra småsaker. På skänken har radion. I kammaren har vi en soffa som är klädd med så fint tyg så. Jag brukar sitta och titta i mammas och pappas album ibland. Vi har 19 kaniner. Vi har en hanne, som är svart. Han heter Svarten, därför att han är svart. Vi har 18 höns och tuppen.

Solvigs hem

Nordiska_museet_mitt_hem_Solvig_2
Nordiska_museet_mitt_hem_Solvig_3

Vardag och söndag i mitt hem.

Vardagens arbete börjar i allmänhet för de stora klockan halv sex. De går då ut och sköter djuren, mjölkar och skickar mjölken till mejeriet. Omkring halv åtta äter vi frukost. Efter frukosten lyssnar vi till morgonandakten och dagsnyheter. Sedan förflyter dagen under arbete, som tillhör de olika årstiderna. Klockan 12 äter vi middag, då försummas aldrig radion. Klockan 3 dricker vi eftermiddagskaffe. Kvällsvarden ätes klockan 7. Är det bråd tid, som vid vårarbetet och skörden, blir den senare. Kvällarna tillbringas med läsning och att lyssna på radion. Så är vanligen den jämna ordningen om var-

dagarna med undantag för familjemedlemmarnas födelse- och namnsdagar, vilka högtidligen firas.

På lördagarna bakas kaffebröd och tårta till söndagen och görs förberedelse till söndagsmaten. Man städar och lägger på rena dukar och sätter in nya blommor. Vi slutar arbetet lite tidigare än vanligt på lördagarna, så att man skall kunna känna sig fri och kunna njuta av helgdagsfriden.

På söndagsmorgonen får man sova lite längre än om vardagarna. Då har man nystädat och fint överallt. Så stiger man upp och tager på sig helgdagskläderna. Ibland far man till kyrkan, annars lyssnar man till gudstjänsten i radion. Då har vi alltid elvakaffe. Middagen äter vi klockan 2 om söndagen. Då får vi våra favoriträtter eller något extra gott. Efter middagen är vi ute på cykelturer, promenader eller leker, om

Nordiska_museet_mitt_hem_Solvig_4

vädret tillåter, annars lyssnar vi på radio, läser, spelar schack med mera.

När vi har storkalas.

Några dagar före kalaset skickas bjudningskort till gästerna. En kalv slaktas, ibland också en gris. Kokerskan kommer och bakar och kokar i många dagar. Hela huset putsas och göres så fint som möjligt. Man lånar småbord och stolar av grannarna. Gästerna varierar mellan 50–150 personer. Till kalasdagen anställs flickor och en värd och värdinna till att taga emot gästerna och se till att de få mat. På utsatt tid kommer gästerna. De mottagas och välkomnas av det anställda värdfolket och bjudas att stiga in. I ett av rummen är ett stort kaffebord dukat med en hel del fina bakverk och prytt med blommor. Runtomkring står småbord, vid vilka gästerna skall sitta och dricka kaffe. På alla borden

Nordiska_museet_mitt_hem_Solvig_5

står blommor. På en del kalas äro kaffet uteslutet och man börjar med maten. Efter kaffet bjuds gästerna att gå in i matsalen. Ett långt bord är dukat med alla sorters smörgåsrätter. Runtomkring står småbord dukade med glas, servietter och blommor. De förnämsta släktingarna sätter sig vid småborden i matsalen, när de har varit framme och tagit mat. De andra går ut och sätter sig och äter i de andra rummen. På bordet finns flera sorters ost, syltor och rätter av kalv och gris, konserver, medvurst, ål, lax och gädda, majonäser och gratiner på grönsaker med mera. Sedan kommer köttbullar, biffar, prinskorv, stekt korv, omelett och en del grönsaker. Efter smörgåsrätter bjudes runt buljong och pastejer. Därefter kommer stekar med potatis och grönsaker och sallader. Efterrätten består av flera sorter såsom: ostkaka, sötost, glace,

tårtor, vispad grädde, frukter, både inkokta och färska, samt vin. Sprit finnes i överflöd, om inte värden är nykterist. Till sist bjudes kaffe omkring och kalaset är slut. Gästerna bryter upp och far hem till var sitt.

Diskutera med din bänkgranne

  • Tror ni att Roland och Solvig hade det bättre eller sämre än andra i sin samtid?
  • Vilka maträtter skriver de om?
  • Vad gjorde de på fritiden?
  • Vad verkar de tycka är roligt i vardagen?
  • Hur hjälper de till i hemmet?
  • Vilka likheter/skillnader finns med hur du har det idag?
  • Hur tror du att det kommer vara för barn i framtiden?

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Nordiska museet

För lärare

Genom att läsa om andra i andra tider kan vi lära oss något om oss själva. I den här lektionen finns till och med möjligheten att hjälpa framtidens elever att lära sig något.