När antiken kom till SverigeLektion

Var kan vi se spår av antiken i Sverige idag?

1700-tal

Stockholm och Pompeji

Målning av ett slott — En målning av Haga slott. Foto: Johan Philip Korn, Public domain, via Wikimedia Commons

I mitten av 1700-talet återupptäcktes städerna Pompeji och Heraculaneum. Den romerska antikens arkitektur och mönstervärld blev plötsligt modern igen.

Innehåll

1700-talets fascination för den romerska antiken
Korkmodeller
Giovanni Altieris brev
Gustaviansk stil
Diskutera

Till lärarhandledningen

1700-talets fascination för den romerska antiken

År 79 e.Kr. förstördes städerna Herculaneum och Pompeji av vulkanen Vesuvius våldsamma utbrott. Staden hade vid tillfället 20 000 invånare och många stadsbor begravdes under lava och aska.

Målningar på husens innerväggar och dekorer på husens ytterväggar gav inspiration till många av 1700-talets arkitekter och konstnärer och den nya stilen kallas idag nyklassicism.

Akvarellmålning av ruiner i ett landskap. — Målning av besökare vid utgrävningen i Pompeji, målad under 1700-talets andra hälft. Foto: The British Museum (CC BY-NC-SA 4.0)

Sveriges kung vid den här tiden, Gustav III, intresserade sig både för utgrävningarna och de vackra fynden som grävdes fram, och den 27 september 1783 påbörjade han en Italienresa som kom att pågå i nästan ett helt år. Med häst och vagn reste han i sällskap med ett antal väl utvalda vänner, på dåliga vägar, ner genom Europa och den 23 december anlände han slutligen till Rom. Under sin tid i Italien besökte han romerska lämningar i både Rom, Verona, Florens och Neapel med städerna Pompeji och Herculaneum.

Korkmodeller

En populär souvenir som dåtidens turister köpte med sig hem från sina resor till Italien var modeller av kända romerska byggnader, gjorda av kork. Kork var ett poröst material och kunde lätt skäras, pressas och formas till skalenliga modeller av de olika byggnaderna. Ytan och färgen påminde också om gamla ruiner med deras slitna yta och förfallna stenfasader. Gustav III köpte med sig flera olika korkmodeller av romerska byggnader som han beundrade.

En av modellerna står idag på Gustav III:s antikmuseum i Stockholm och föreställer Vesta-templet från staden Tivoli. Modellen är gjord av Giovanni Altieri som Gustav III besökte i dennes verkstad i Neapel.

Vestatemplet är ett rundtempel ägnat åt hemmets gudinna Vesta. Det är en cirkelformad byggnad som omringas av kolonner med korintiska kapitäl. Ovanför kolonnerna löper en utsmyckad fris. I mitten av templet finns rester av cellan kvar med raserade väggar.

Korkmodell av tempel. Foto: Raphael Stecksén/Kungl. Hovstaterna (CC-BY 4.0)

Nyklassicistiska byggnader kan man också känna igen på några andra sätt. Exempelvis kan de ha pilastrar, en sorts inbyggd kolonn som inte är fristående från själva byggnaden. Ett pediment är en triangulär gavel ovanför en dörr eller ingång, i antika Grekland fanns pediment ofta över ingången till tempel. Tillsammans med de delar som kan ses i korkmodellen är det typiskt för byggnader inspirerade av antika Grekland.

Giovanni Altieris brev

Giovanni gjorde korkmodeller till det svenska kungahuset. Han var mycket noggrann och reste runt och tog mått på de byggnader han skulle skapa modeller över. För att få ta mått behövde han ett intyg. I ett brev från Giovanni kan vi se hur han ber om intyget.

Giovanni Altieris brev

Ers Majestät!

Giovanni Altieri, familjeförsörjare, framlägger i största underdånighet för Ers Majestät, hur han efter att ha bott 17 år i Rom, verksam med att bygga modeller av ruiner efter antika byggnader som används i de offentliga konstskolorna, nu flyttat tillbaka till Neapel med sin familj, där han emellertid saknar möjlighet att utföra sitt arbete, eftersom han inte har tillstånd att ta mått på de byggnader som hör till de kungliga områdena av vilka de antikintresserade beställt modeller. Detta till trots att han tidigare tillåtits att ta mått på casinao Campagna, Isistemplet och annat som grävts ut i Pompeji för Konungen av Sveriges räkning.

Med inkomsterna av dessa arbeten lyckades han försörja sin familj, men eftersom han inte kunnat erhålla andra arbeten på grund av förbudet att taga mått på modellerna, tänkte han modellera Isistemplet efter de mått som han redan tagit och presentera modellen i fråga för Ers Höghet. Då kan Ers Höghet observera hans blygsamma förmåga och rädda honom ur hans armod och även erbjuda honom en tjänst.

Gud välsigne Er, detta skulle innebära att utföra modeller för kulisser, fästningar eller antika lämningar eller nådeligen ge honom tillstånd att mäta de utgrävda byggnaderna i Herculanum och Pompei och andra orter och på så vis sträva efter utkomst och underlätta för sin familj i dess svåra nöd.

Giovanni Altieri

Märkte du att det stod "han" istället för "jag" i brevet? Det är för att det är skrivet av en professionell brevskrivare.

Revolutionen

I Frankrike befann sig samhället i en kris under 1700-talets slut, kungliga utsvävningar och dyra krig hade framkallat en stor ekonomisk kris för landet och många led svårt. Det samhällssystem som fanns gynnade endast en liten elit medan många andra i befolkningen var livegna och behandlades som slavar.

Här fick också nyklassicismen en tydligare roll. De nya idéerna inspirerade till att de gamla byggnaderna från Pompeji och Heracleanum fick representera demokrati för alla (även om demokratin under antiken uteslöt större delen av befolkningen). Därför blev stilen också ett stöd för tidens revolutionära strömningar.

kungliga slotten_när antiken kom till Sverige_1tavla — Målning av Eugène Delacroix, Friheten på barrikaderna

Gustaviansk stil

När Gustav III återvände till Sverige, lät han bland annat arkitekten Louis Masreliez bygga en paviljong i Hagaparken. Här samlades alla de former, färger och mönster som kungen sett under sin resa i Italien. Stilen kom senare att inspirera många svenska arkitekter och formgivare och idag kallar vi den för den gustavianska stilen, efter Gustav III själv.