När antiken kom till SverigeLektion

1700-talets fascination för den romerska antiken

År 79 e.Kr. förstördes städerna Herculanum och Pompeji av vulkanen Vesuvius våldsamma utbrott. Staden hade vid tillfället 20 000 innevånare och många stadsbor begravdes under lava och aska.

I mitten av 1700-talet återupptäcktes städerna och utgrävningar påbörjades. Den romerska antikens arkitektur och mönstervärld sågs plötsligt i ett helt nytt ljus. Målningar på husens innerväggar, dekorer på husens ytterväggar gav inspiration till många av 1700-talets arkitekter och konstnärer och den nya stilen kallas idag nyklassicism.

Sveriges kung vid den här tiden, Gustav III, intresserade sig både för utgrävningarna och de vackra fynden som grävdes fram, och den 27 september 1783 påbörjade han en Italienresa som kom att pågå i nästan ett helt år. Med häst och vagn reste han i sällskap med ett antal väl utvalda vänner, på dåliga vägar, ner genom Europa och den 23 december anlände han slutligen till Rom. Under sin tid i Italien besökte han romerska lämningar i både Rom, Verona, Florens och Neapel med städerna Pompeji och Herkulanum.

Korkmodeller

En populär souvenir som dåtidens turister köpte med sig hem från sina resor till Italien var modeller av kända romerska byggnader gjorda av kork. Kork var ett poröst material och kunde lätt skäras, pressas och formas till skalenliga modeller av de olika byggnaderna. Ytan och färgen påminde också om gamla ruiner med deras slitna yta och förfallna stenfasader. Gustav III köpte med sig flera olika korkmodeller av romerska byggnader som han beundrade.

En av modellerna står idag på Gustav III antikmuseum i Stockholm och föreställer Vesta-templet från staden Tivoli. Modellen är gjord av Giovanni Altieri som Gustav III besökte i dennes verkstad i Neapel.

Vestatemplet är ett rundtempel ägnat åt hemmets gudinna Vesta. Det är en cirkelformad byggnad som omringas av kolonner med korintiska kapitäl. Ovanför kolonnerna löper en utsmyckad fris. I mitten av templet finns rester av cellan kvar med raserade väggar.

Nyklassicistiska byggnader kan man också känna igen på några andra sätt. Exempelvis kan de ha pilastrar, en sorts inbyggd kolonn som inte är fristående från själva byggnaden. Ett pediment är en triangulär gavel ovanför en dörr eller ingång, i antika Grekland fanns pediment ofta över ingången till tempel. Tillsammans med de delar som kan ses i korkmodellen är det typiskt för byggnader inspirerade av antika Grekland.

Gustaviansk stil

När Gustav III återvände till Sverige, lät han bland annat arkitekten Louis Masreliez bygga en paviljong i Hagaparken. Här samlades alla de former, färger och mönster som kungen sett under sin resa i Italien. Stilen kom senare att inspirera många svenska arkitekter och formgivare och idag kallar vi den för den gustavianska stilen, efter Gustav III själv. (Bild av Gustav III paviljong i Hagaparken)