Lektion
Åk 7-9
Signes orörda koffertLektion
1900-tal
USA och sverige
1900-talen. Många kom också tillbaka. I den här lektionen får du tillfälle att fundera på hur några svenskar påverkades av att först utvandra och sedan återvända till Sverige.
Vem var Signe?
Signe Karlsdotter var en av 1,3 miljoner svenskar som mellan 1830 och 1930 reste över Atlanten för att börja ett nytt liv. Hon var också en av de drygt 300 000 som så småningom bestämde sig för att återvända till Sverige.
När Signe utvandrade
När Signe var 22 år, 1919, utvandrade hon till USA. Då hade hon utbildat sig till kallskänka, ett yrke där man tillverkar smörgåstårtor och andra kalla rätter. Hon kom från den lilla orten Långasjö i Småland till New York. Där ändrade hon sitt efternamn till Karlson, som fungerade bättre i det nya hemlandet. Släktingar som redan emigrerat hjälpte henne med att hitta ett första jobb som köksbiträde. Under hela sin tid i USA fortsatte hon att arbeta i olika familjer. Hon var mycket uppskattad. Hon reste tillfälligt hem till Sverige 1927-1928.
När Signe kom tillbaka
Plötsligt en dag 1946, knackade det på systern Edlas dörr hemma i Långasjö. Det var Signe som hade flyttat hem. Hon hade inte berättat för någon att hon skulle komma hem och hon ville aldrig prata med någon om tiden i USA och vad hon hade varit med om. Hon packade heller aldrig upp sin koffert. Först 16 år efter hennes död, 1997, öppnades kofferten på Utvandrarnas hus i Växjö. Då hade den stått ouppackad i 50 år. Nyckeln var borta, så låset fick filas upp. Det var Signes släktingar som skänkte den till Utvandrarnas Hus.
Övning – Vad packade Signe ner i sin koffert?
Skälet till att Signe inte ville packa upp sin koffert förblir ett mysterium. Vad tror du att hon hade packat? Klicka på punkterna i bilden och se om du kan gissa vilka föremål som låg där och vilka som inte kan ha blivit nedpackade av Signe år 1946.
Benkläder
Benkläder är ett gammalt ord för trosor eller underbyxor. De här är till för damer och gjorda av laxrosa crêpe manjé, med spets nedtill. De har resår i midjan. Inuti finns en lapp där det står "Tamarack - underwear". Foto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland (CC BY).
Tjänstgöringsintyg
Det här är ett intyg från en privat arbetsgivare där det står att Signe har arbetat hos dem och hur hon var som anställd. Foto: Kulturparken Småland (CC BY).
Skoblock av trä
Fyra skoblock för damskor. Man sätter dem i skor som man inte använder, för att de ska hålla längre. Foto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland (CC BY).
Hockeyhjälm
Röd hockeyhjälm, en så kallad VM-hjälm, av märket JOFA. Foto: Martin Wargren, Kulturparken Småland (CC BY).
Kappa
Mörkbrun kappa av yllesammet med krage och uppvik på ärmarna av färgad päls. Foto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland (CC BY).
Papiljotter
Värmespolar (så kallade papiljotter) av märket Carmen Curlers. Papiljotterna är till för att locka håret. De värms upp i en elektrisk värmebox. Foto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland (CC BY).
Behå
Behå av glansigt bomullstyg. Runt kanterna sitter band i ljust grönt och rosa. Smala axelband. Knäpps bak. Foto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland (CC BY).
Immigrant-ID
Signes identitetskort, som visade vem hon var och att hon fick lov att vara i USA. Foto: Jörgen Ludwigsson, Kulturparken Småland (CC BY).
Tygskor
Blå damskor av jeanstyg. Knyts med blå band vid vristen. Kilklackar klädda med flätade repband. Foto: Kulturparken Småland (CC BY).
Varför återvände emigranterna?
Tänk dig att du är en emigrant som bestämmer dig att återvända till Sverige efter en tid utomlands. Vad skulle kunna vara orsak till det? Fundera lite innan du klickar på "visa mer"!
Några andra återvändare
Här kan du läsa om några andra personer som återvände till Sverige efter en tid i Amerika.
Augusta Nilsson
1891 utvandrade den gotländska barnmorskan Augusta. 1899 gifte hon sig med den danske guldgrävaren John Nielsen. Bröllopsresan gick till Klondike i Kanada, där John ägde andelar i ett guldfält. Strax efter att en rekordstor guldklimp hittats just på Johns mark dog han av hjärtinfarkt år 1900 och Augusta återvände som nybliven änka med klimpen till Sverige. 1939 köpte Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm den av henne. Bild från Svenska Emigrantinstitutet (Public Domain).
Hilma Svedahl
Hilma Svedal, född Wounsch, emigrerade 1897, 26 år gammal, till New York, där hon försörjde sig som hushållerska. Efter att ha gift sig med en norsk guldgrävare återvände hon 1925 till Strömstadstrakten där hon ärvt mark. Hennes man ville tillbaka till Alaska och gräva guld men Hilma ville vara kvar. Med inspiration från besök hos systern i San Fransisco och sin egen tid som guldgräverska i Alaska byggde hon upp en mycket framgångsrik trädgårds- och caféverksamhet på en ö i Strömstads skärgård. Den heter Alaska och finns kvar än idag, med sin egen Golden Gate-bro. Foto: Svenskt porträttarkiv (CC BY).
Alfred Geijer
Alfred Geijer var en bondson från den lilla orten Långasjö i Småland. Tidigt bestämde han sig för att bli affärsman och emigrerade som 19-åring till Nordamerika . Efter några år som framgångsrik guldgrävare hade han sparat ihop till ett startkapital till en lanthandel och 1901 återvände han till Långasjö. Så småningom växte verksamheten till storföretaget Geijer och söner, som arbetade med sågning och träförädling. Som flest var de 550 anställda när Södra Timber köpte företaget 2002. Bild från Svenska Emigrantinstitutet (Public Domain).
Ray Carlson
Ray Carlson emigrerade vid 19 års ålder, 1923. I USA arbetade han som diskare och skogsarbetare. Han organiserade arbetslösa skogsarbetare fackligt och arresterades 1933. Exakt varför är inte känt, men han anklagades bl.a. för att vara kommunist, vilket då var ett brott mot anarkistlagen i USA. 1935 utvisades han på egen hand till Sverige. Eftersom hans son var amerikansk medborgare ville varken de amerikanska eller svenska myndigheterna betala resan. Ray återsåg aldrig sin amerikanska familj, men fick ytterligare en son i Sverige, med samma namn som sin amerikanske halvbror. På bilden ser du Ray och hans familj i en tidningsartikel om deportationen. Bild från Svenska Emigrantinstitutet (Public Domain).
Fundera
- Om du gav dig iväg från Sverige för att jobba utomlands ett tag-vilket land skulle du välja och varför?
- Vad kan du idag jobba med direkt efter grundskolan utan utbildning?
- Vad tror du är skillnaden på att flytta hem igen efter två respektive 25 år?