Lektion
Åk 4-6
Silverhunger vid gränsenLektion
1600-tal
Silbojokk, Norrbotten
En svartblänkande sten
Stenen som Peder Olofsson hade hittat innehöll silver. Peder kontaktade diamantletaren och pärlfiskaren Jöns Persson från Piteå. Tillsammans skickade de stenen till Stockholm för att den skulle undersökas. Peder och Jöns fick varsin gård och jordbruksmark i belöning för fyndet. En silvergruva startades upp och samhället Silbojokk växte fram på platsen.
Arkeologiskt detektivarbete
På 1980-talet undersökte arkeologer området där samhället med gruvan hade funnits under 1600-talet. Klicka på bilden och undersök några av de föremål som har hittats på platsen.
Järnföremål
På platsen hittades järnverktyg och andra föremål av metall. Människor har hållit på med gruvdrift länge i Sverige, åtminstone sedan 1200-talet men troligen tidigare än så. Gruvorna drevs av bergslag och de hamrade ut järn- och kopparmalm ur berget. Varje bergslag ägde andelar i gruvdriften men malmen som de fick fram fick de inte äga. Den ägdes av kungen. Några av de äldsta kända gruvorna i Sverige var Falu koppargruva, Norbergs järngruva, Sala och Lövåsens silvergruvor. Malmen var viktig för svenska staten. 80% av Sveriges exportinkomster på 1600-talet kom från järn och koppar.
Foto: Eva Vedin. Föremålsnummer: 502724
Pipor
På platsen har arkeologer hittat massor av delar av pipor. Under 1500-talet spred sig tobak till Europa. Tobaken röktes i pipor av vit lera. Piporna var ömtåliga och höll bara för användning några gånger. Först tillverkades piporna i England, men kungen i England förbjöd rökning år 1603. Då flyttade tillverkningen till Nederländerna. Den vita kritleran hämtades från England, Belgien och Tyskland. På 1660-talet började man tillverka kritpipor i Sverige, men Sverige fortsatte ändå att importera de flesta piporna.
Foto: Christer Åhlin. Föremålsnummer: 519677
Trumhammare
Den här hammaren är gjord av ben från ren och har troligen använts till en spåtrumma. Renen var ett viktigt djur för samer. Men de flesta samerna levde inte på renskötsel. För de flesta var jakt och fiske viktigast för överlevnad. Vildrenar jagades och gav renskinn som samerna använde till kläder. Horn och ben användes till redskap, konsthantverk och religiösa föremål som spåtrummor och trumhammare. Alla delar av renen togs till vara. En del renar tämjdes och användes som draghjälp, för att ge mjölk till barnen och som lockbete när vildrenar jagades. På 1600-talet började fler samer att ägna sig åt renskötsel och att ha tama renar i större hjordar. Men de flesta samer var inte renskötare, precis som nu.
Foto: Christer Åhlin. Föremålsnummer: 491232
Skärvor av krukor och skålar
Krukskärvor är vanliga fynd vid arkeologiska utgrävningar. För arkeologer är keramik spännande eftersom leran, mönstren och glasyren ser olika ut beroende på varifrån de kommer. Genom att undersöka keramik går det att få reda på var människor har köpt och sålt varor och vilka som har mötts genom handeln. Vid Nasafjäll har arkeologerna hittat keramik av rödlera som är tillverkad i södra Sverige, glaserad keramik med mönster i olika färger från Belgien, och blåvitt porslin från Nederländerna.
Foto: Christer Åhlin. Föremålsnummer: 515144
Gruvhål
På Nasafjäll hittade arkeologer flera hål i berget. Silverfynden hittades uppe på fjället. Det är spår efter de tyska gruvarbetare, bergsmän, som arbetade där en tid på 1600-talet. Oftast brukade bergsmännen bryta malm genom att elda på berget. Men eftersom det var svårt att få tag på ved uppe på ett kalt fjäll utan träd började de istället spränga med krut. Det blev ett tiotal hål i berget.
Foto: Skogsfrun/Wikimedia commons.
Karta över området där silverhyttan låg. I hyttan omvandlades silvermalmen till silver. Teckning troligen av Hans Philip Lybecker d.ä. (Public Domain).
Fundera
- Vad är det för saker?
- Vad kan sakerna avslöja om vilka som varit på platsen?
- Vad tror du har hänt där?
Gränsmötet 1638
Sverige var ett land som växte snabbt och landets gränser förändrades ofta. På 1600-talet var gränsen i fjällen inte tydligt uppritad på någon karta. När silvret på Nasafjäll hittades, menade både Danmark och Sverige att fyndet låg på deras mark.
Norge tillhörde nämligen Danmark under den här perioden. Danska regeringen sa att silverfyndet var deras, men Sveriges regering menade att gruvan låg på den svenska sidan. Länderna beslutade därför om ett gränsmöte vid Nasafjäll för att förhandla. Den svenska regeringen var beredd på att tvisten om silvergruvan skulle kunna leda till krig.
En global hunger
Den svenska statens intresse för silverfyndet i Sápmi kan förstås utifrån ett globalt intresse för silver. Den starkaste drivkraften i kolonisationen av Lappland var silver, även om jakten på järn, koppar, bergkristall, pärlor och skinn också bidrog till utnyttjandet av fjällmarkerna.
I kartan finns information om fyra platser där silvret har varit viktigt.
Silver
Till drottning Kristinas kröning 1650 fick hon en tron av silver. Silvret kan ha kommit från Sydamerika. Silvertronen var drottning Kristinas kanske främsta härskarsymbol. Drottning Kristina, Gustav II Adolf, drottning Hedvig-Eleonora och sonen Karl XI kröntes eller gifte sig i silverkläder med silverspets och silvervärjor. Valet av silver var inte slumpartat utan högsta mode i 1600-talets Europa. Bilden föreställer drottning Kristina, målad av David Beck. Foto: Livrustkammaren/SHM.
Potosi, Peru (nuvarande Bolivia)
1545 fick spanjorerna kännedom om att det fanns silver i Potosí i Peru (nuvarande Bolivia). Urinvånarna hade brutit silver där länge men i liten skala. Så det fanns gott om silver. I gruvorna i Potosí bröts det mesta av världens silver under 1600-talet. Potosí förvandlades snabbt till en av världens största städer med ca 200 000 invånare. De flesta som bodde i staden var urinvånare som tvingades att arbeta i gruvorna som slavar. Gruvarbetet var farligt. För att få ut silvret ur malmen användes kvicksilver. Det var giftigt och ibland dödligt. Forskare tror att nära 8 miljoner människor dog under de 300 år som Spanien bearbetade gruvorna. Foto: Gerd Breitenbach/Wikimedia commons.
Nasafjäll, Silvergruvan
Då Nasafjälls silver upptäcktes 1634 drömde människor i Sverige om ett svenskt Potosí. Förhoppningarna på den nya fyndigheten blev stora, vilket innebar omfattande utnyttjande av naturresurser i Lapplands fjälltrakter. Fyndigheten i Nasafjäll var så viktig att Sveriges regering snabbt ville bestämma var gränsen mellan Sverige och Danmark/Norge gick. På den dansk/norska sidan av gränsen hade Danmark/Norge redan börjat bryta silvermalm, i Kongsberg. 1635 var gruvdriften i Nasafjäll igång och bruket Silbojokk grundades. Bruket fick namnet Silverbäcken, vilket kom att bli Silbbajåkhå på samiska. Foto: Skogsfrun/Wikimedia commons.
Spanien och kolonierna
1492 skickade det spanska kungahuset ut Columbus över det okända Atlanten för att hitta sjövägen till Asien. En sådan sjöväg skulle göra det möjligt att åka runt Osmanska riket och den övriga muslimska världen som kontrollerade landvägarna från östra medelhavet till Asien. Portugisen Vasco da Gama hade samma mål i sikte att och 1498 fann han sjövägen runt Afrika. Men Columbus västliga sjöväg ledde inte till Asien och Indien utan till Karibien. Columbus resa blev starten på spansk kolonisation av Sydamerika i början av 1500-talet. Det ledde till att Spanien upptäckte och började handla med värdefulla metaller som guld och silver. Foto: MiguelAngel/Wikimedia commons.
Fundera
- För vilka var silvret viktigt?
- Var i världen bröts silver?
- Vilka tjänade på silverhandeln?
Bildkällor: Om inget annat anges kommer bilderna från Historiska museet (CC BY)