Pojkarnas sommardräkt

Barnen skulle ha med sig kläder hemifrån när de började på dövskolans internat. Hade de inte tillräckligt med kläder, kunde de också få kläder på skolan. Kläderna syddes då upp på skolan av en skräddare tillsammans med de pojkar som skulle lära sig skräddaryrket.

Varje elev fick ett personligt nummer när de skrevs in på skolan. Numret användes bland annat för att märka deras kläder. I Vänersborgs museums samlingar finns klädesplagg från skolan med inte bara ett utan flera nummer på olika elever, vilket tyder på att plaggen ”gick i arv” när någon vuxit ur dem.

Ett hållbart tyg

Pojkarnas sommardräkt bestod av en kavaj, en väst och ett par byxor i så kallat kadettyg. Kadettyg är en kraftig, fyrskaftad varpkypert i bomull med smala vita och blå ränder. Det finns att köpa än idag.

Samma sorts tyg användes kring sekelskiftet 1900 i många sammanhang där man utförde enklare kroppsarbeten. Tjänstefolk som utförde vardagssysslor, militärer under exercis och fångar i inomhusarbete bar många gånger kläder i kadettyg. Tyget var hållbart och lätt att känna igen.

Pojkarnas sommardräkt del för del

Sommardräktens kavaj är enradig med tre knappar. På varje sida finns en utanpåliggande höftficka. Ärmarna har endast ett enkelt, dubbelvikt avslut. Sommarkavajerna var inte fodrade.

Det framgår av gruppfotografiet att kavajerna skiljer sig åt i vissa detaljer, till exempel har några av pojkarna en bröstficka på kavajen, andra inte. Varje elev har dessutom valt att fälla slaget och kragen på sitt eget vis, även om de flesta har kavajen lågt knäppt med långa slag.

Västen är enradig med fem knappar. Den är tämligen kort och har en stolpficka på varje sida. Minst tre av eleverna på bilden har fickur i vänster västficka med urkedjan fäst i tredje knapphålet.

Byxorna är knälånga och tämligen smala. Till byxorna bär pojkarna blå sockor som går en bit upp på låren. Byxorna har en knäppgylf. Baktill kan byxorna ha en spänntamp för att reglera midjevidden och knappar för hängslen vid linningen. De har vanligtvis inga fickor för att undvika att pojkarna har händerna i fickorna. Linningen är fodrad med ett tunnare bomullstyg.

Dräktens sömnad och konstruktion

Till större delen var dessa sommardräkter sydda med trampsymaskin. Knapphål, kastning av sömsmåner och liknande mindre sömnad utförde skräddareleverna för hand.

Vanligtvis syddes alla längre sömmar med fällsöm, dels för att minimera behovet av att kasta sömsmåner, dels för att öka hållbarheten gentemot slitage. En fällsöm innebär att man viker de två tygkanterna så att de döljer varandras råa kanter.

Fällsömmarna finns på byxornas ytter- och innersöm, de längsgående ärmsömmarna, axelsömmarna, samt jackans och västens sidsömmar.

Mönstret

Med vägledning av äldre tiders mönster och bevarade plagg går det att tillverka en rekonstruktion av sommardräkten från Vänersborg.

Mönstret här nedanför är anpassat för en yngling som är kring 130 cm lång och har en bröstvidd på 81 cm, en midjevidd på 74 cm och en stussvidd på 84 cm. Mönstret inkluderar en pressarfots sömsmån. Vill du använda fällsöm på några av sömmarna, måste du lägga till ytterligare en pressarfots bredd på de partierna.

OBS: Liksom alla mönster är detta mönster inte exakt, utan kräver att du tillverkar en toile för att justera mönstret efter personen som ska bära dräkten. Är personen av en helt annan kroppsbyggnad är den uppmätta, måste du förmodligen tillverka ett nytt mönster med detta som grund.

Lycka till!