Lektion

Åk 4-6

Åk 7-9

De döda måste talaLektion

Vad kan de dödas ben säga oss om vad som har hänt?

1300-tal

VISBY

Foto på två arkeologer som gräver ut en massgrav utanför Visby.
Den danske historikern Poul Nørlund (t.v.) och osteologen Elias Dahr. Riksantikvarieämbetets arkiv (Public domain).
"Döda män talar inte", säger ordspråket. Men en noggrann undersökning av offrens skelett kan säga mycket för den som studerar dem.

Brottsplatsundersökning

Vid utgrävningar på 1900-talets början hittade arkeologer tre massgravar. Totalt hittade man skelettdelar från över tusen personer. Alla visade tecken på att ha blivit dödade på ett våldsamt sätt. Tiotusentals skelettdelar hittades vid utgrävningarna. Osteologerna, benexperterna, hade svårt att se vilka delar som hörde ihop. Vissa av skelettdelarna gav trots det en klarare bild av vad som hade hänt med människorna för länge sedan.

Här nedan finns 3D-modeller av några skelettdelar som hittades på platsen. Vad kan du ta reda på genom att undersöka benen?

  • Vilka kroppsdelar kommer benen ifrån?
  • Finns det några märken/skador på skelettdelarna som kan avslöja vad som har hänt?

Bild: Erik Lernestål, Historiska museet/SHM (CC BY).

Bild: Erik Lernestål, Historiska museet/SHM (CC BY).

I en nästan sammanhängande massa, likt gigantisk korall trängas här trehundra skelett med varandra, icke lagda sida vid sida i dödens stilla frid utan vräkta ned i den stora graven som avskräde.

Erik Gustaf Folcker, som deltog vid de första arkeologiska utgrävningarna.

Bild: Erik Lernestål, Historiska museet/SHM (CC BY).

Osteologer kan utläsa en hel del information då de undersöka skelettdelar. Genom att studera ben går det att ta reda på människors ungefärliga ålder och kön. Det går också att upptäcka vissa skador och sjukdomar. Osteologer kan se om skelettskador, som till exempel brutna ben, har läkt. På de här skelettdelarna syns skador på benen och det verkar som att personerna har dött i samband med skadorna. De har nämligen inte läkt. Det går också att ana att det är vissa vapen som har orsakat skadorna.

Vad har hänt?

Utgrävningen skedde på den så kallade Korsbetningen utanför Visby. Arkeologerna och osteologerna fann skelett från ungefär 1 200 män. De hade dödats och begravts vid ett och samma tillfälle efter 1300-talets mitt.

Undersökningar av skeletten och de övriga fynden har visat att de döda huvudsakligen var unga eller gamla män, sannolikt lantbrukare. De var utrustade för strid, men ganska dåligt utrustade.

Många av männen uppvisar huggskador på fötterna och benen. Sannolikt har angriparna fällt dem till marken och sedan dödat dem. Många kranier uppvisar en mängd hugg- och stötskador. Det kan visa att motståndarna använt onödigt mycket våld, eller så har någon dödat de svårt skadade i efterhand, för att de skulle slippa lida.

Skeletten var lämningar efter slaget vid Visby 1361.

Återskapande av slaget vid Visby 1361.

Mer om...

...varför det skedde

Den svenske kungen Magnus Eriksson övertog Skånelandskapen 1332. Skanör-Falsterbo var en viktig handelsplats. Det fanns mycket sill i havet och man kunde ta tull av förbipasserande. En plats som gav så goda inkomster var viktig att kontrollera i konkurrensen med danskar och Hansan. Kung Magnus kunde nu kalla sig kung över Sverige (inklusive Finland), Norge och Skåne.

År 1340 kom Valdemar Atterdag till makten och återerövrade de tidigare danska områdena med stöd av sinsemellan konkurrerande tyska furstar. Danskarna ville återta makt i Östersjön och konkurrerade med Hansan. Visby var en av de viktigaste Hansastäderna.

Gotland var nästan självständigt i förhållande till den svenske kungen. De betalade endast låg skatt till kungen. Många av Gotlands bönder hade blivit rika genom handeln över Östersjön alltsedan vikingatiden.

Visbys köpmän var både gotländska och utländska handelsmän som var knutna till Hansan under egen lagstiftning. Mellan stad och landsbygd fanns en gammal motsättning eftersom Visby ville skaffa sig monopol på Gotland för fjärrhandeln över Östersjön mot slutet av 1200-talet. De byggde därför ringmuren runt Visby ca 1270 och förbjöd fjärrhandel från andra hamnar än Visbys hamn.

1360 återvanns Skåne och Blekinge. Året därpå fortsatte trupperna norrut mot Öland och Gotland. Danskarnas armé bestod dels av danska soldater, dels av välutrustade inhyrda yrkessoldater. Deras mål var att plundra rika bönder på Gotland och handelsmän i Visby.

...vad som hände sedan

Efter slaget krävde Danmark inget trohetslöfte av Visby. Det skedde heller ingen skattehöjning för bönderna. Valdemar Atterdag blev kung av Gotland.

Magnus Eriksson förlorade kort därefter makten i Sverige efter strider mot Albrecht av Mecklenburg d.y. Albrecht hävdade därför att han ägde Gotland. Men på grund av dåliga finanser pantsatte Albrecht Gotland till furstehuset Holstein.

Eftersom Sveriges och Danmarks kungar fortsatte att diskutera vem som ägde Gotland blev ön en bas för en grupp pirater som kallades Vitaliebröderna. Piraterna höll mer på kung Albrecht och det gjorde att han fick kontroll över Visby i början av 1390-talet.

Men kort därefter invaderades Gotland av Tyska Orden. Det var en politisk, militär och ekonomisk organisation i området kring sydöstra Östersjön. Tyska Orden lämnade Gotland 1408 och därefter härskade Danmark över ön fram till freden i Brömsebro 1645.

Fundera

  • Varför var just Gotland en viktig plats i Östersjön?
  • Hur tror du det hade varit om Gotland fortfarande var danskt?
Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

För lärare

I början av 1900-talet hittade arkeologer över tusen kroppar i tre massgravar utanför Visby. I den här lektionen får eleverna undersöka några skelettdelar och lära sig mer om slaget vid Visby 1361.