HST_Digerdoden_intro
Detalj av en man spelar schack med döden. Kalkmålning från Täby kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson (CC BY).

Lektion

DigerdödenLektion

Vad hände under världshistoriens värsta pandemi?
I mitten av 1300-talet utbröt Digerdöden, en pandemi som dödade upp till hälften av Europas befolkning. Det är den värsta pandemin som vi känner till. I den här lektionen får du veta mer om vad som hände och vad Digerdöden egentligen var.

Vad var Digerdöden?

Digerdöden är namnet på den stora pandemi som kom till Europa 1347 och dödade runt 75 miljoner människor i hela världen. Ordet Digerdöden betyder "Den stora döden". Pandemin orsakades av pestbakterien Yersinia Pestis. Den var mycket smittsam och nästan alla som fick den dog.

Lyssna på författaren Petrarcas beskrivning av hur han upplevde Digerdöden.

Petrarcas beskrivning av pandemin

Digerdöden kallas den stora pandemi som nådde Europa 1347. Den dödade runt 75 miljoner människor i hela världen. Ordet Digerdöden betyder "Den stora döden". Sjukdomen som spreds var pest. Pesten var mycket smittsam och nästan alla som fick den dog.

År 1348 beskrev författaren Francesco Petrarca hur han upplevde pandemin:

Ve oss, ve oss! Sorg överallt, överallt fasa! Husen står tomma, städerna öde, åkrarna oskötta, vägarna täckta med lik. Överallt en fasansfull ödslighet.

Skulle du tro detta, du som lever långt senare? Vi själva, som ser allt detta, tror ju det knappast.

Så många döda kroppar bars till kyrkorna varje dag och nästan varje timme, att det inte fanns tillräckligt mycket helgad jord för att begrava dem, särskilt som de ville begrava varje person i dess familjegrav, enligt gammal sed.

Trots att kyrkogårdarna var fulla, tvingades man gräva stora diken, där man begravde kroppar i hundratal. Här stuvades de undan som balar i lastrummet på ett skepp och täcktes med lite jord, tills hela diket var fullt.

Pesten kunde drabba på tre olika sätt, beroende på hur bakterien kom in i kroppen:

  • Böldpest spreds med loppbett. Den som blivit smittad fick stora, svarta bölder fyllda med var i armhålor och ljumskar. Snart spred sig varbölderna över hela kroppen. Mellan 50 och 80 % dog, oftast inom fem dagar.
  • Lungpest spreds med luften, från människa till människa. Den som smittades hostade blod och kunde dö redan efter en dag. Nästan ingen överlevde.
  • Blodpest var den dödligaste pestformen. Alla som fick det dog. Det yttrade sig i stora fläckar på kroppen, som jättestora, mörka blåmärken.
Kyrkmålning som föreställer en man som spelar schack med ett skelett.
En man spelar schack med döden. Kalkmålning från Täby kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson

Orsaker enligt 1300-talets människor

Även på 1300-talet förstod många människor att sjukdomar spred sig från människa till människa och att det bästa sättet att skydda sig var att undvika kontakt med de sjuka. Men de visste förstås inte hur spridningen gick till. De kände inte till att det finns bakterier.

Kyrkmålning som föreställer en man som ligger i en säng och tre personer som står vid sängen och tittar på honom.
Tre kvinnor tar hand om en sjuk. Kalkmålning från Vendel kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson.

På 1300-talet fanns tre huvudteorier om hur man blev smittad:

Luften

En tanke var att sjukdomen spreds med dålig luft, att det var en luftburen smitta. Den dåliga luften kallades miasma. Det gick att skydda sig mot miasma med väldoftande örter och med rök, särskilt väldoftande rök.

Kontakt

En annan tanke var att smittan spreds direkt från person till person. Det kallades kontagion. Eftersom man märkte att pesten ofta kom med främmande skepp ledde det till en rädsla för alla främlingar. Några isolerade sig helt för att inte bli smittade.

Guds straff

Både kristna och muslimer trodde att Digerdöden var Guds straff för människornas ondska. Därför skulle man be och komma till gudstjänster så ofta som möjligt. Vissa hävdade att allt var judarnas fel. Därför förföljdes och dödades judar.

Botemedel

Det fanns inga mediciner mot pest på 1300-talet. Så vad kunde man göra?

Eftersom man inte kände till bakterier eller antibiotika, så var det omöjligt att bota pesten.

Trots detta så var det många läkare som försökte hitta botemedel. Vissa skar upp bölderna på den sjuka, för att försvaga sjukdomens kraft. De gav den sjuka örter som de trodde skulle hjälpa. Andra läkare menade att man skulle hålla diet och till exempel undvika färska kryddor och havsfisk.

Det var också många som trodde att magi och trollformler kunde hjälpa. Och att be till Gud, förstås.

Åderlåtning användes både förebyggande och botande. Då slog man hål på ett blodkärl med ett åderlåtningsjärn och tappade ut lite blod. Tanken var att skapa balans i kroppsvätskorna. På bilden ser du ett åderlåtningsjärn från Historiska museet.

Åderlåtningsjärn med vass pigg i ena änden. andra änden är spiralformad.

Pestens väg

Pesten följde förstås inte bara en väg, utan många, men ungefär den här vägen tror man att pesten spreds från Asien till Sverige. Klicka på platserna om du vill veta mer om hur pesten förflyttade sig.

Vad hände sen med pesten?

Pesten försvann inte. Den fortsatte att härja i många år och även senare har epidemier brutit ut då och då på olika ställen. Åren 1710-1713 dog mer än en tredjedel av Stockholms befolkning av pesten och massor av människor i resten av Sverige.

Sjukdomen pest finns fortfarande. Nu går den att bota med antibiotika och därför blir det inga stora epidemier.

Övning - en pjäs

En pandemi som dödade hälften av befolkningen påverkade samhället på många sätt. När ingen kunde ta hand om jordbruket blev det brist på mat. Många barn blev föräldralösa. De flesta var rädda för att bli smittade och de kände sorg över de som dog.

Vissa fick det så småningom bättre. När rika människor dog fanns det plötsligt jord som ingen ägde. För en del fattiga blev det en chans att ta över ett hus och en bit land och bygga upp sitt eget jordbruk. Andra förlorade sina familjer och kunde inte ta hand om sina gårdar längre.

Beskriv en händelse

Dela upp er i mindre grupper. Hitta på en kort pjäs, inte mer än fem minuter, om en händelse under Digerdöden. Låt det vara dramatiskt och spännande. Kanske hemskt.

Exempel:

  • Familjen sitter och äter när en person faller död ner. Vad gör ni nu?
  • En främling knackar på dörren. Hen får komma in, men visar sig vara sjuk. Vad gör ni?
  • Ni är läkare. Vad gör ni på jobbet?
  • Ni är personer som forslar bort de döda. Vad pratar ni om?

Spela upp dramat för klassen. Kanske någon kan filma alla pjäserna och sätta ihop dem till en längre berättelse?

Fundera

  • Går det att jämföra Digerdöden med Covid-19? Vad finns det för likheter och skillnader?
  • Hur tror du att ett land påverkas när hälften av alla människor dör?
  • Varför var det så många som dog av Digerdöden? Varför dör man inte av pest nu för tiden?
Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

För lärare

I mitten av 1300-talet utbröt en pandemi som dödade upp till hälften av Europas befolkning. Det är den värsta pandemin som vi känner till. I den här lektionen får eleverna veta mer om vad som hände och vad Digerdöden var egentligen.