Lärarhandledning

FattigbrickorLärarhandledning

1700-1800-tal

Värmland

Värmanlds museum-fattigbrickor-header
Den här lektionen handlar om fattigvården under 1700- och 1800-talet. De fattiga var många och det fanns inte ett socialt skyddsnät på samma sätt som idag. Barn kunde fara mycket illa om det inte fanns släktingar som kunde ta hand om dem.

Koppling till skolans kursplan

Lgr22, centralt innehåll

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900.

  • Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Lgr22, betygskriterier

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Om lektionen

Under 1800-talet och tidigare fanns inte den möjlighet till socialhjälp som är självklar för oss idag. Ansvaret att hjälpa den som inte klarade försörja sig själv föll i första hand på släktingar. Den som saknade ett eget nätverk var i en mycket utsatt situation. Socknar och rotar organiserade viss hjälp till fattiga men hade knappa resurser. Fattigbrickor var ett sätt att hålla koll på ”sina egna” fattiga, då man var rädd att folk från annat håll skulle söka sig till socknen för att få hjälp. Paralleller kan dras till hur nationer idag värnar om sina egna medborgare och försöker styra undan hjälpsökande från andra länder.

Övning

Tid: Ca 30 minuter
Syftet med övningen är att bekanta sig med den typ av språk och uttryck som man ofta möter i historiska källor. Låt eleverna först studera texterna och bilderna. De kan arbeta individuellt eller två och två. Beroende på hur mycket tid ni har får eleverna sedan besvara en eller flera av frågorna. Svaren kan redovisas skriftligt eller muntligt. Om tid finns kan olika elever/grupper redovisa sina frågor och svar för varandra.

  • Citatet från Östmarks socken är skrivet på gammal svenska och inte så lätt att förstå. Läs noga och försök att ”översätta” på ett ungefär till nutida språk.
  • Vad är en socken?
  • Vad är en rote?

Diskussion

Tid: 20-30 minuter
Syftet med övningen är att reflektera över situationen för hjälpbehövande i historisk tid och nutid.
Låt eleverna arbeta med diskussionsfrågorna två och två eller i grupper om 3-4.

  • Varför tyckte de som styrde i en socken att det var viktigt att ha koll på att de fattiga som fick hjälp bodde i just den socknen?
  • I Grava socken vägrade de fattiga att bära sina fattigbrickor. Varför tror du att de vägrade? Beskriv hur du tror att de kände och tänkte.

Litteratur och källor

Värmland förr och nu. 93 highlights ur samlingarna. Värmlands Museum. 2019

Lundsjö, Olle, Fattigdomen på den svenska landsbygden under 1800-talet, Stockholm 1975.

Nilsson, Roddy, Kontroll, makt och omsorg. Sociala problem och socialpolitik i Sverige 1780–1940, Lund 2003.

Hellspong, Mats och Löfgren, Orvar, Land och stad. Svenska samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid, Lund 1974.

Värmlands museums logga

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Värmlands museum

För elever

På 1700-talet och 1800-talet blev fler och fler människor fattiga i Sverige. För att klara sig behövde många gå runt till gårdarna där man bodde och be om mat eller arbete. För att få något på gårdarna var man tvungen att ha en bricka som visade att man var fattig. Men hur fick man en sådan?