Lektion

Edits dagbokLektion

Hur var skolan för 100 år sedan för någon som var döv?

1913/1914

Vänersborg

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_familjen
Nederst till höger i fotografiet sitter en flicka med allvarlig min. Det är Edit tillsammans med sin familj. De har fotograferats i sin trädgård någon gång i början av 1900-talet.

Familjen Johansson

Föräldrarna August och Maja Greta Johansson var bönder och bodde i Ekebacka nära Helås utanför Vara. Familjen hade det relativt gott ställt ekonomiskt men livet kom att ge många sorger och bekymmer. Endast tre barn skulle nå vuxen ålder.

Edit Augustsson föddes 11 mars 1901 som yngsta barnet i en syskonskara på 8. På bilden fattas två av hennes syskon som dog av sjukdom endast 1 och 3 år gamla, innan Edit föddes.

Arvid, näst äldsta sonen i familjen, dog i en olycka då han skulle köra hem ett timmerlass när han var 19 år gammal. Medan man förberedde för begravningen drabbades näst äldsta dottern Frida, 17 år, av brusten blindtarm och avled några dagar efter sin bror. Arvid och Frida begravdes tillsammans.

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_Arvid_och_Frida
Arvid och Frida.

Edit föddes med vad som kallades ”klen hörsel” och hennes bror Karl Edvard som sitter bredvid henne på bilden var helt döv sedan födseln.

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_Edit_och_Karl_Edvard
Karl Edvard och Edit.

År 1912, när Edit var 11 år gammal, fick hon lämna den skola som hon gick på. Hennes hörsel hade blivit sämre och hon kunde inte längre följa med i undervisningen. I stället skulle Edit gå på en specialskola för döva barn i Vänersborg, Fjärde distriktets dövstumskola (numera Vänerskolan). På skolan gick sedan några år redan hennes bror Karl Edvard.

Skolan i Vänersborg låg långt från hemmet och både Edit och hennes bror fick bo på skolans internat, tillsammans med ett hundratal andra barn. Det var flera timmars tågresa hemifrån.

Livet på Dövskolan

På dövskolan fanns 105 elever. Där fick Edit undervisning och också bo under hela skoltiden på skolans internat. Hem kom hon sedan bara på de längsta loven: sommarlov och jullov.

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_sovsal
En sovsal i dövskolan, 1900-talets början. Foto: Vänersborgs museum (PDM).

När Edit gick i skolan skrev hon dagbok. I dagboken berättar Edit bland annat om vad de gjorde i skolan och vad som hände i deras omvärld. Dagböckerna finns fortfarande i släktens ägo.

Vad får vi veta i dagboken?

Sätt er i de grupper som er lärare delar in er i. Läs Edits dagboksanteckningar och diskutera i grupperna utifrån de ämnen ni blir tilldelade.

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_skolbyggnaden

Bakgrundsbild: Fjärde distriktets dövstumskola. Fotograf Carl Victorin. Vänersborgs museum (PDM).

Vad hände sedan?

Hur gick det då för Edit? Det här är sista uppslaget i dagboken:

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_uppslag

Under höstterminen 1914 antecknade fröken Svensson att Edit ofta var frånvarande på grund av sjukdom. Vi vet inte om det var olika infektioner som drabbade henne eller om det var något återkommande besvär. Men i mars 1915 skrev hennes fröken en annan anteckning: ”Död 24/3”. Edit hade drabbats av tuberkulös hjärninflammation och avlidit på skolan, nyss fyllda 14 år.

För Edits bror Karl Edvard gick det bra. Han gifte sig och tog så småningom över familjens gård.

Dövstum

Dövstum är ett begrepp som tidigare användes för att benämna en person som var döv eller hade någon form av hörselnedsättning. Att vara döv innebär oftast inte att man är egentligt stum, det vill säga har fel på talorganen, vilket gör termen felaktig.

Numera är begreppet dövstum ersatt med ordet döv, hörselskadad eller att en person har en hörselnedsättning. Dövstumskolor kallades de specialskolor för döva och hörselskadade barn som växte fram från mitten av 1800-talet. 

Teckenspråk

I dag tänker vi kanske på teckenspråket som det naturliga sättet att prata med varandra utan ett talat språk. Men under en lång tid var det inte tillåtet att använda teckenspråk i vissa klasser på dövskolor i Sverige och utomlands. I stället skulle man lära sig tala genom att titta på hur folks läppar rörde sig.

I dag räknas teckenspråket i Sverige som dövas modersmål/förstaspråk och även om det inte är ett officiellt språk enligt lagen.

Bild: En äldre plansch som visar bokstavering med teckenspråk. Vänersborgs museum (PDM).

Vanersborgs_museum_Edits_dagbok_handalfabet

Fundera

Vad tror du att Edit skulle skriva i sin dagbok om hon hade fått göra ett besök på din skola? Skriv gärna ner en kort berättelse i dagboksform.

Vänersborgs museum logotyp svart

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Vänersborgs museum