Lektion
Åk 7-9
Edits dagbokLektion
1913/1914
Vänersborg
Familjen Johansson
Föräldrarna August och Maja Greta Johansson var bönder och bodde i Ekebacka nära Helås utanför Vara. Familjen hade det relativt gott ställt ekonomiskt men livet kom att ge många sorger och bekymmer. Endast tre barn skulle nå vuxen ålder.
Edit Augustsson föddes 11 mars 1901 som yngsta barnet i en syskonskara på 8. På bilden fattas två av hennes syskon som dog av sjukdom endast 1 och 3 år gamla, innan Edit föddes.
Arvid, näst äldsta sonen i familjen, dog i en olycka då han skulle köra hem ett timmerlass när han var 19 år gammal. Medan man förberedde för begravningen drabbades näst äldsta dottern Frida, 17 år, av brusten blindtarm och avled några dagar efter sin bror. Arvid och Frida begravdes tillsammans.
Edit föddes med vad som kallades ”klen hörsel” och hennes bror Karl Edvard som sitter bredvid henne på bilden var helt döv sedan födseln.
År 1912, när Edit var 11 år gammal, fick hon lämna den skola som hon gick på. Hennes hörsel hade blivit sämre och hon kunde inte längre följa med i undervisningen. I stället skulle Edit gå på en specialskola för döva barn i Vänersborg, Fjärde distriktets dövstumskola (numera Vänerskolan). På skolan gick sedan några år redan hennes bror Karl Edvard.
Skolan i Vänersborg låg långt från hemmet och både Edit och hennes bror fick bo på skolans internat, tillsammans med ett hundratal andra barn. Det var flera timmars tågresa hemifrån.
Livet på Dövskolan
På dövskolan fanns 105 elever. Där fick Edit undervisning och också bo under hela skoltiden på skolans internat. Hem kom hon sedan bara på de längsta loven: sommarlov och jullov.
När Edit gick i skolan skrev hon dagbok. I dagboken berättar Edit bland annat om vad de gjorde i skolan och vad som hände i deras omvärld. Dagböckerna finns fortfarande i släktens ägo.
Vad får vi veta i dagboken?
Sätt er i de grupper som er lärare delar in er i. Läs Edits dagboksanteckningar och diskutera i grupperna utifrån de ämnen ni blir tilldelade.
Torsdag 27 mars 1913
Vi ha haft påsklov en vecka. Påsklovet började några dagar före påsk, nämligen den 20de Mars. Påsklovet slutar idag. Nu skola vi arbeta duktigt och vara snälla. Några av oss ha varit hemma under påsk, och de ha haft så roligt. Men de äro inte ledsna nu, utan glada. Några av dem, som voro kvar här över påsk, ha fått påskkort hemifrån. Gustav har fått en låda gotter. Det var påskägg av socker, karameller med mera. Oskar har varit hos doktorn, därför att han ofta är trött. Doktorn sade, att Oskar ej får vara med i gymnastiken, därför att han är klen, ej heller får Oskar ha slöjd. Han tager in piller nu.
Foto: Dövskolans gymnastikhall. Carl Victorin, Vänersborgs museum (PDM).
Måndagen 28 april 1913
I går var fröken i kyrkan på förmiddagen. Pastor Helén predikade. Han sade, att vi skola bedja ofta till Gud. Gud vill gärna höra oss, därför att Han är mycket god. Gud är vår Fader i himmelen. Gud hjälper oss. Men vi få inte bedja slarvigt och tanklöst. Pastor Helén sade flere gånger, att vi skola tänka, när vi bedja. Han sade också, att vi skola bedja och arbeta. Vi ska också tacka Gud. Bed och arbeta!
Foto: Pastor Henning Helén. Fotograf Vikner, K. & A. Västergötlands museum. (PDM).
Fredagen 2 maj 1913
I lördags eftermiddag var det flygning här i staden. Vädret var så vackert. Det var en vacker vårdag med sol och värme. En mängd människor voro ute för att se på. Det var kanske 3 000 personer. Klockan sex började maskinen arbeta. Några starka gossar höllo i den, men snart släppte de och maskinen gick upp i luften. Olga blev rädd, därför att hon trodde, att kapten Sundstedt hade fallit ur. Men han satt kvar på sin plats och styrde med ett hjul. Han flög 500 meter högt. Han hade kläder av skinn, men han tyckte, att det var så kallt uppe i luften. Han frös. Han flög 17 minuter. När han kom ned, hurrades det för honom. Alla tyckte, att Kapten Sundstedt var duktig.
Foto: Kapten Sundstedt vid sitt flygplan 1913. Gunnar Petersons samling, Vänersborgs museum (PDM).
Onsdagen 4 juni 1913
Vi må bra idag, och vi äro inte trötta, men fröken och Johan äro litet trötta. Vi hade utfärd till Trollhättan igår. Vi reste bort på en ångbåt, som heter Necken, och hem åkte vi på en fin Stockholmsbåt, Juno. Vi reste kl. halv sju på morgonen och kommo hem kl. halv tio på aftonen. Vi vaknade tidigt på morgonen och blevo så glada, när vi sågo, att det var solsken och vackert väder. Vi voro inte det minsta sömniga på morgonen, när vi reste bort, men på hemresan om aftonen voro vi däremot trötta och sömniga. Ja, Gunnar mådde riktigt illa och kräktes. Fröken misstänkte, att Gunnar hade ätit för mycket pannkaka och druckit för mycket sockerdricka. I dag mår han bra igen.
Foto: Ångbåten Necken invid Trollhättans slussar. Vänersborgs museum (PDM).
Onsdagen 4 juni 1913
Det var så vackert i Trollhättan. Vi voro uppe på Kopparklinten och sågo ned på vattenfallen, och det var så vackert. Man kan inte åka på båt utför fallen. Man har gräft en kanal. Vi sågo flere slussar, och det var så märkvärdigt. Båtarna likasom gingo i en trappa. Några av oss blevo så rädda, när båten sjönk. Vi ha aldrig sett en sluss förr. Många, många människor resa till Trollhättan, för att se på vattenfallen. Vi voro inne i en stor sal med sex stora maskiner. Vi kunde höra att det dånade. Det var maskiner för elektriskt ljus. Det går ledningar till Vänersborg. När fröken hemma vrider på en knapp i väggen, blir det ljust i rummet. Det är elektriskt ljus, som kommer från Trollhättan. Dövstumskolan har elektriska maskiner själv. Dagen därefter, nämligen idag, hade vi lov till klockan halv 12 för att vila oss.
Foto: Olidans kraftverk vid Trollhättan. Carl Alfred Träff, Vänersborgs museum (PDM).
Måndagen 18 augusti 1913
I lördags började skolan igen. Nu ha vi flyttat till tredje klassen. I lördags talade rektorn till oss i gymnastiksalen. Han sade, att vi skola vara bra. Vi ha varit hemma i sommar och vilat oss, och nu skola vi arbeta flitigt. Vi böra vara tacksamma, därför att vi få vara i skolan. Vi få lära oss att tala, avläsa, skriva räkna med mera. Vi ska vara tacksamma mot alla, som hjälpa oss. Men vi ska också vara tacksamma mot Gud, därför att han hjälper och bevarar oss. Det är så roligt att börja i skolan nu, därför att vi ska läsa biblisk historia. Vi ska också gå till skolan varje söndag förmiddag kl. 10 och tala om Gud.
Foto: Rektor Fredrik Nordin (1852–1920) Vänersborgs museum (PDM).
Torsdagen 9 oktober 1913
Fröken drömde i natt, att vi kunde tala lika bra som hörande, och hon kände sig så glad. Men så vaknade hon och kom ihåg, att vi ofta tala så fult och slarvigt, och då kände hon sig så snopen. Jag vill gärna tala bra. Jag vill försöka att tala vackert.
Foto: Lärarinnan Mathilda Brandt med elever på B-avdelningen. Omkring år 1900. Vänersborgs museum (PDM).
Måndagen 13 oktober 1913
Det står i tidningen, att ett stort fartyg har brunnit upp ute på havet. Det skedde natten till lördag. Omkring 250 människor omkommo. Elva stora ångbåtar skyndade till hjälp, men det var storm, så att det var mycket svårt att taga människorna från det brinnande fartyget. Det är en hemsk olycka. Det står så litet i tidningen i dag, men i morgon står det nog mera, och då ska vi läsa det. Vi äro så intresserade. Titanic brann inte upp, utan stötte mot ett isberg och sjönk. Det var 1,500, som omkommo då.
Foto ur “The Burning of the Volturno” av Arthur Spurgeon, 1913. (PDM)
Måndagen 3 november 1913
I går kväll höll pastor Palmgren andaktsstund på skolan. Fröken Svenssons klass var med för första gången. Vi sutto på gymnastikpallar framför de stora barnen, för att vi skulle kunna se bra. Han sade, att vi ska lyda Gud och vara tacksamma och att vi också ska vara renhjärtade.
Foto: Fröken Anna Svensson. Vänersborgs museum (PDM).
Lucia-dagen 1913
Klockan 6 i morse bjödos alla barnen, som bo på skolan, på kaffe och 5 goda kakor var. Vi blevo inte förvånade, ty vi bruka alltid få kaffe tidigt på luciamorgonen. Men några av de små barnen voro nog rädda för dem, som voro utklädda. 5 lärarinnor och 5 jungfrur voro utklädda på lilla skolan, där fröken Svenssons klass bor. I afton ska vi ha Luciafäst i gymnastiksalen, och då ska fröken Svenssons alla elever vara utklädda. Det blir nog mycket roligt. Vi få leka och dansa, men vi ska vara så ordentliga och snälla samt bra.
Foto: En Luciafest på dövskolan. Teckning av eleven Olga F., 1910. Vänersborgs museum (PDM).
Onsdagen 18 mars 1914
Vi äro alla så glada i dag, emedan frökens alla 12 elever nu äro i skolan. Det är roligt. Men inte alla äro starka ännu. Vi ska vara tacksamma mot Gud, som har hjälpt. Ingen människa kan bota sjuka. Blott Gud kan göra underverk.
Foto: Skolplansch som illustrerar Jesus födelse. Målad av Julius Kronberg. Vänersborgs museum (PDM)
Torsdagen 16 april 1914
Nu är påsklovet slut. I dag börjar skolan igen kl. 8 på morgonen. Det är mycket roligt att gå till skolan, men det är tråkigt att Selma har fått påssjuka och är borta. Hon reste hem före påsk och är nu kvar hemma i Göteborg. Några barn ha varit hemma och ha nu återvänt hit. Nu måste vi arbeta av alla krafter, därför att det är snart examen, den 2dre Juni. Och vi få också lov om Kristi himmelsfärdsdag och om pingst. Vi behöva vara flitiga, så att vi lära oss mycket. Vi äro så glada, därför att konungen är bättre. Han opererades torsdagen före påsk på ett stort sjukhus i Stockholm, som heter Sofiahemmet. Han hade magsår. Det är en svår sjukdom.
Bild: Porträtt föreställande Gustaf V av Carl Emil Österman, 1929. Skoklosters slott/SHM (PDM).
Lördagen 2 maj 1914
I går hade vi lov från kl. 10, emedan det var 1sta maj. Vi bruka ha lov 1sta maj. På morgonen köpte vi varsin majblomma, som kostade 10 öre. Det var en gul prästkrage. I fjol var det en vit prästkrage. Man köper majblommor, på det att stackars fattiga och sjuka ska få pängar. På middagen sågo några av oss i staden en mängd människor, som spelade och trummade. De gingo i procession och hade några stora, vackra flaggor. Det var roligt att höra och se. Det var en mängd arbetare och arbeterskor, och de gingo sedan till skogen, där en man talade. De dövstumma voro inte med i skogen.
Foto: Majblomma från år 1914. Ann-Charlott Öberg, Vänersborgs museum (CC BY).
Torsdagen 7 maj 1914
I dag är det rektorns födelsedag. Han fyller 62 år. Eleverna i högsta A klassen ha klätt så vackert i klassrummet. Rektorn ska undervisa där kl. 9. Vi ha inte gratulerat honom ännu, men kanske vi få se honom kl. 9. Och då ska vi passa på och gratulera. Vi tycka mycket om honom, därför att han alltid visar oss vänlighet. I dag kl. 3 blir det begravning på skolan. Maskinisten Johanssons son Arvid dog i lördags i lungsot. Han har legat sjuk flere månader, först på ett sjukhus i Halland och sedan hemma. Stackars hans föräldrar och syster!
Foto: Rektor Nordin i sitt arbetsrum. Vänersborgs museum (PDM).
Onsdagen 2 september 1914
I går började äntligen skolan igen. Vi ha haft lov länge, tre månader, därför att det har bott landstormsmän på skolan. Det fins en mängd gevär i källaren på stora skolan och också mycket krut och kulor. Det är förbjudet för oss att gå ned i källaren, och rektorn hoppas, att vi lyda honom. Det är nu krig i många länder i Europa, nämligen Ryssland, Tyskland, England, Frankrike, Belgien, Österrike och Serbien. Tyskland och Österrike hjälpa varandra. Vi hoppas, att Sverge slipper krig. Krig är förfärligt hemskt. Japan hjälper Ryssland. Tyska soldater äro mycket modiga, och Tyskland kanske vinner. Gud bevare vårt älskade Sverge!
Foto: Landstormen uppställd på torget i Göteborg 1914. Armémuseum (PDM). AMA.0015203
Bakgrundsbild: Fjärde distriktets dövstumskola. Fotograf Carl Victorin. Vänersborgs museum (PDM).
Vad hände sedan?
Hur gick det då för Edit? Det här är sista uppslaget i dagboken:
Under höstterminen 1914 antecknade fröken Svensson att Edit ofta var frånvarande på grund av sjukdom. Vi vet inte om det var olika infektioner som drabbade henne eller om det var något återkommande besvär. Men i mars 1915 skrev hennes fröken en annan anteckning: ”Död 24/3”. Edit hade drabbats av tuberkulös hjärninflammation och avlidit på skolan, nyss fyllda 14 år.
För Edits bror Karl Edvard gick det bra. Han gifte sig och tog så småningom över familjens gård.
Dövstum
Dövstum är ett begrepp som tidigare användes för att benämna en person som var döv eller hade någon form av hörselnedsättning. Att vara döv innebär oftast inte att man är egentligt stum, det vill säga har fel på talorganen, vilket gör termen felaktig.
Numera är begreppet dövstum ersatt med ordet döv, hörselskadad eller att en person har en hörselnedsättning. Dövstumskolor kallades de specialskolor för döva och hörselskadade barn som växte fram från mitten av 1800-talet.
Fundera
Vad tror du att Edit skulle skriva i sin dagbok om hon hade fått göra ett besök på din skola? Skriv gärna ner en kort berättelse i dagboksform.
