Jernvägen - ett vådligt företagLektioner

Järnvägen som hot och löfte

När järnvägen kom till Sverige fanns det mängder med olika rädslor för vad det skulle innebära, både för samhället och för individen, så som att skakningarna från tåget skulle göra en sjuk. Riksdagsmannen, författaren och godsägaren Leonhard Rääf (1786–1872) skrev till exempel:

“Järnvägarna verka, liksom maskiner mycket ont och döda allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd.” 

Men det fanns andra som såg järnvägen som framtidens transportmedel.

Gör klart för debatt!

Ni kommer bli indelade i fyra grupper. Varje grupp får varsin roll: Överklassen, Optimisterna, Läkarna eller Fabrikörerna. Börja med att läsa in materialet för de olika rollerna. Materialet är hämtat från böcker och artiklar som skrevs på 1800-talet. Gå igenom argumenten för eller emot järnvägen och förbered er på en debatt.

Vissa grupper har tyngre texter med svårare, ovanliga ord men varje grupp har också sammanfattningar av åsikterna. Det är också fritt för er att spåna vidare på ytterligare argument som ni tycker passar rollerna.

Debatten kan börja

Nu är det dags för debatt! Överklassen får inleda. Någon representant ur gruppen får berätta vad de står i frågan och ge ett argument. Nästa debattdeltagare ska komma från motsatta sidan för att kommentera och bemöta argumentet. 

Tänk på att hålla debattinläggen ganska korta så att flera hinner tala och att alla argumenten hinner komma fram. Avslutningsvis kommer ni få rösta om huruvida vi borde ha järnväg eller ej i er stad.

De som arbetade hade ingen talan

När järnvägen kom till Sverige hade arbetarna inte rösträtt än. Det var först på slutet av 1800-talet som vissa grupper ur arbetarklassen fick rösta. Här kan du läsa lite mer om deras åsikter i frågan.