Halsinglands_museum_Johans arbetsbok_01

Lektion

Åk 7-9

Johans arbetsbokLektion

Varför slutade Johan Taikon aldrig att flytta?

1900-tal

Europa

Genom Johan Istvan Taikons arbetsbok får vi följa hans resor över Sverige i början av 1900-talet. Men vem var Johan, och vad berättar hans liv om hur det var att leva i Sverige som rom i början av 1900-talet? Vad kan den slitna och tummade boken säga oss?

Johans ursprung

Johan Taikon föddes i Gascogne, Frankrike. Som tonåring lärde han sig silversmide i Samarkand, Uzbekistan. Mellan Gascogne och Samarkand är det 600 mil. Johan kom till Sverige från Ryssland första gången 1898, via Finland. Tillsammans med sin fru Masha, sina föräldrar och bröder blir Johan en av många kelderash-romer som gör arbetsresor i Norden kring sekelskiftet 1900.

År 1914 kommer Johan och hans familj tillfälligtvis till Sverige med ett eget tivoli. Senare samma år bryter första världskriget ut och Sverige stänger gränserna för romer. Av rädsla för att inte kunna återvända igen, väljer familjen Taikon att stanna i Sverige. Inreseförbudet består fram till 1954.

När Johan kom till Sverige var han nygift med Masha. Familjen bodde periodvis i Sverige och arbetade med kopparslageri, hästhandel, spådom, förtenning, musik och underhållning. Under 1800-talet hade romsk musik- och dansunderhållning varit populärt i Ryssland. Även i Sverige och Finland var romsk musikunderhållning populär långt in på 1900-talet.

Fyra män som spelar på instrument.
Johan Taikon spelar fiol med sina bröder. Foto: Arthur Thesleff, tidigt 1900-tal. Kungliga biblioteket (CC BY).

Johans många resor

Familjen fortsatte att resa runt. De bodde i tält, och flyttade inte bara i jakt på arbete. Hatet mot romer gjorde det ofta svårt att stanna på en plats. De anklagades för brott de inte begått och fick ingenstans att bo. Politiken i Sverige var vid den här tiden tänkt att göra livet så svårt för svenska romer att de frivilligt skulle lämna landet. Men Johan stannade, för ute i Europa var det ännu värre för romer. Till Frankrike, där han föddes, var han inte heller välkommen.

I Johans arbetsbok kan vi följa hans arbetsresor i Sverige 1910–1945. Bland dagarbetare och kringresande användes i början av 1900-talet så kallade arbetsböcker för att intyga sin arbetsduglighet. Den första noteringen i Johans arbetsbok är reparation av kopparkastruller i Norrköping 1910.

Uppdragen bestod mest av förtenningsarbeten, där kopparkärl täcktes med ett lager av tenn invändigt, för att gifter från kopparen inte skulle läcka ut i den mat som förvarades i kärlen. Många av uppdragen var för olika militärregementen. Johan arbetade också med smyckestillverkning och musik.

Ett uppslag i en anteckningsbok med gulnade sidor och handskriven text.

Titta på kartan här nedanför. Den visar olika orter i Sverige där Johan Taikon arbetade. Zooma in på kartan för att hitta alla orter. Tryck på informationsmenyn i övre vänstra hörnet om du vill veta vilka som finns utmärkta.

Romer

Romer är idag en av Sveriges fem nationella minoriteter tillsammans med judar, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Den romska minoriteten är en av de största minoriteterna i Europa och det romska språket, romani chib, är officiellt minoritetsspråk i Sverige. Olika romska grupper har levt i Sverige sedan 1500-talet. Till den romska minoriteten i Sverige räknas bland annat resande/romanifolk, arli, lovara, kelderash och finska romer (kale). Johan Taikon var kelderashromsk.

Rasism mot romer kallas antiziganism. Det är fortfarande vanligt med fördomar och diskriminering mot romer.

Arbetsboken tar slut

År 1939 utbröt andra världskriget. Livet under kriget var tuffare än vanligt för Johan, eftersom han inte var svensk medborgare och därmed inte fick ransoneringskort. Men han verkar ändå ha fått lite arbeten. I arbetsboken finns ett kvitto från ett konditori i Linköping, som berättar att Johan sålt tre trettioliterskittlar för 90 kronor i juli 1943. Det motsvarar 1 900 kronor i dagens penningvärde.

Ovandelen av ett kvitto.

Arbetsboken avslutas 1945 med förtenningsarbete för ett bageri i Hudiksvall. Två år senare utförde han förtenning åt hotellen i Kristinehamn och Karlstad. Han dog i cancer den 28 augusti 1947, omgiven av de kopparkärl som skulle förtennas.

Fundera

  • Varför tror du att Johan Taikon aldrig slutade att flytta?
HalsingMuseum_Logo_Centr_Black_Transparent_BG

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hälsinglands museum

Lektioner på liknande tema

För lärare

Syftet med den här lektionen är att genom Johan Taikons livsberättelse förklara hur livet såg ut för romer som kom till Sverige i början av 1900-talet.