Lektion

Åk 4-6

Resan hemLektion

Vad kunde hända under en helt vanlig resa på 1600-talet?

1600-tal

Tyskland

En målning föreställande ett segelfartyg utanför en kust med en stad i bakgrunden.
Foto: Ola Myrin, Skoklosters slott/SHM (PDM).
I den här lektionen får du följa med 1600-talsfamiljen Wrangel på resa i Tyskland. Hur gick det till? Vad kunde hända på vägen?

Att resa på 1600-talet

Vi som är vana att färdas med bil eller buss eller kanske tåg tycker att sjöar, hav och floder ligger i vägen, men på 1600-talet var det precis tvärtom. Sjöar och hav gjorde att de olika städerna kom närmare varandra på ett sätt vi idag har svårt att förstå.

För den som ville resa för 350 år sedan var det till exempel mycket enklare att från Stockholm ta båten till Åbo, Vasa eller Tallinn (som då hette Reval) på andra sidan Östersjön än det var att ta häst och vagn till Göteborg eller Malmö. På en båt kunde man dessutom lasta nästan hur mycket som helst, och även om det ibland kunde blåsa och gunga så var det ingenting mot skumpandet i en hästdragen vagn.

Tavla av Carl Gustav Wrangel till häst
Porträtt föreställande Carl Gustaf Wrangel. David Klöcker Ehrenstrahl, 1652. Skoklosters slott/SHM (PDM).

Familjen Wrangel

Familjen Wrangel bestod våren 1650 av fyra personer. Pappa Carl Gustav var 36 år och född i Skokloster utanför Uppsala. Mamma hette Anna Margareta, var 28 år gammal och född i Tyskland. De hade två barn, dottern Juliana som var 7 år, och hennes lillebror Carl som var ett och ett halvt år gammal.

Resan

På 1600-talet fanns såklart inga bilar, men att resa med häst och vagn var inte heller alltid det enklaste. Vägarna var slingriga, gropiga, fulla av stenar och trädrötter. När det regnade mycket förvandlades de till lera. Inte ens de dyraste och finaste herrskapsvagnarna hade någon jättebra fjädring utan skumpade fram så att de som åkte i dem ofta blev mörbultade redan efter några timmar.

Ett porträtt av en kvinna ståendes framför en byggnad
Porträtt föreställande Anna Margareta von Haugwitz med Nürnbergs rådhus i bakgrunden. Anselm van Hulle, 1649. Skoklosters slott/SHM (PDM).

Bättre var det att rida, men för den som var ovan, väldigt ung eller satt i damsadel blev det jobbigt ganska fort det med. De vagnar familjen Wrangel använde var av två olika sorter. Det var rustvagnar, stadiga lastvagnar där alla kistor och tunnor packades. Sedan hade de kareter, stora täckta vagnar med fönster och oftast dragna av fyra eller sex hästar. Carl Gustav och Anna Margareta hade varsin karet.

Äldre karta över Bremervörde
Karta över Bremervörde, Bachmann Museum (PDM)

Kartan

Familjen Wrangel började resan i Nürnberg och reste en krokig väg upp till Bremervörde. Börja i Nürnberg, zooma in i kartan och fortsätt uppåt till sex olika platser.

Hur kan vi veta?

Hur vet vi alla de här sakerna om en familj som levde för mer än 350 år sedan? Jo, familjen Wrangel hade en kassabok där de skrev ner allting de köpte eller betalde för. Där kan man läsa vad de åt, vilka människor de träffade, vad de gjorde och alla små saker som hände på vägen mellan Nürnberg och Bremervörde. De skrev det inte för oss såklart, utan för att hålla reda på hur mycket pengar de gjorde av med, men samtidigt berättade de hur en resa kunde gå till i mitten av 1600-talet.

Ett uppslag ur en gammal räkenskapsbok.
Skoklosters slotts logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Skokloster slott

För lärare

I den här lektionen får du följa med 1600-talsfamiljen Wrangel på resa i Tyskland. Eleverna får fundera över skillnader och likheter mellan resande på 1600-talet och idag och ta del av familjen Wrangels vardagsliv.