Lektion
Åk 7-9
Dag Hammarskjölds väg och Ingmar BergmansgatanLektion
2000-tal
Uppsala
Dag Hammarskjölds väg
Centralt i Uppsala ligger Dag Hammarskjölds väg. Här finns faktiskt flera gator som delar namn med kända historiska personer. Men vem är det som bestämmer vad gatorna ska heta? Många namn, framför allt i städer, är resultatet av modern och medveten namngivning. Offentliga namn kan vara ett sätt att markera vilka vi vill vara eller bli förknippade med. Att uppkalla gator, parker, skolor och andra gemensamma platser efter kända personer blir därför ibland en politisk fråga. Vem är värd att bli ihågkommen på det sättet, och vem bestämmer det?
Vad är ett memorialnamn?
Den sortens namn som skapas för att hylla eller minnas en person kallas memorialnamn. Organisationer, politiker eller vanliga invånare hör ibland av sig till sin kommun med förslag på personer som de tycker borde få en gata eller park uppkallad efter sig. Det finns en del riktlinjer kring detta:
- personen ska vara så allmänt känd att man inte alltid behöver förklara vem det är
- personen ska vara värd att bli ihågkommen
- personen bör ha någon koppling till platsen
- personen ska helst ha varit död i minst 3–5 år
Det svåraste att avgöra är kanske punkt två, eftersom de som arbetar med förslaget kan ha olika åsikter.
Vem bestämmer över namnen?
Lantmäteriet är den myndighet som har till uppgift att fastställa ortnamnen i Sverige (till exempel vilken stavning namnen ska ha på kartan), och ska dessutom ge råd och rekommendationer om ortnamn. Men i praktiken är det så att Sveriges kommuner oftast sätter namn på sådant som har att göra med sin egen verksamhet, till exempel skolor och idrottsanläggningar. De sätter också namn på gator, vägar, torg, parker och andra allmänna platser inom sitt område.
Både Lantmäteriet och kommunerna kan i sin tur låta Institutet för språk och folkminnen (Isof) tycka till om namnförslag som diskuteras, eftersom Isof:s namnexperter ger råd om ortnamn och ortnamnsvård.
Ett namngivningsärende
2008 fick Uppsala kommun in ett förslag om att hedra Ingmar Bergman genom att namnge en gata efter honom. De rådfrågade Institutet för språk och folkminnen, Isof, som hade en del åsikter om hur namnet borde bildas, till exempel att det borde heta just gata och inte gränd. Förslaget blev godkänt och idag ligger Ingmar Bergmansgatan nära Uppsala domkyrka.
Här nedanför kan du läsa eller lyssna på vad Isof tyckte om förslaget.
FÖRSLAG: namnge en gata efter Ingmar Bergman
Så här svarade Mats Wahlberg, dåvarande forskningschef på Isof. Skrolla längst ner om du vill lyssna på texten. Det är Mats själv som läser.
Ett namngivningsärende
Institutet för språk och folkminnen har tagit del av rubricerade skrivelse och får i anledning härav framhålla följande.
Lagerlöfsgatan, Hjalmar Brantingsgatan och Dag Hammarskjölds väg är de tre huvudtyper som finns för memorialnamn i Uppsala och andra städer; typerna Ihres väg och Annas väg är mindre vanliga. I Uppsalas gamla stadskärna finns ganska få sådana memorialnamn: Linnégatan (1870), Dag Hammarskjölds väg (1963), Nathan Söderbloms plan (1964), Martin Luther Kings plan (1968), Påvel Snickares gränd (1972), Herbert Lundhs stig (1994) och Rosénparken (2007).
De gator i Uppsala som efter den stora stadsregleringen i mitten av 1600-talet fick namn på -gränd är tvärgator ner mot ån (Smedsgränd, Bredgränd, Vretgränd, Bäverns gränd, Kålsängsgränd, Vattugränd, Slottsgränd) eller tvärgator från Övre Slottsgatan (Gropgränd, Åsgränd). Det unga namnet Påvel Snickares gränd (1972) avser en i sen tid nyöppnad gata som är en rest av en medeltida gränd ned mot ån. I allmänt språkbruk betecknar ordet gränd normalt en smal stadsgata helt kantad av, oftast höga, hus. Ett sent sådant exempel i Uppsala är S:t Eriks gränd (äldst belagt 1850). Det gatuparti som här är aktuellt faller inte in i något av dessa båda mönster, varför efterleden gata är naturlig.
Av de tänkbara namnformerna Ingmar Bergmans gata och Ingmar Bergmangsgatan har den senare fördelen att vara en mer hanterbar namnform i dagligt tal – den anknyter också till redan existerande namn i staden som Hjalmar Brantingsgatan och Hildur Ottelinsgatan. Inga namn i Uppsala har efterleden -gränden; detta i enlighet med mellansvenskt talspråk, där bestämd form också har formen gränd (Bredgränd, Åsgränd etc.). Om nämnden skulle enas om efterleden gränd, måste namnformen bli Ingmar Bergmans gränd.
Institutet tillstyrker att det aktuella partiet av Nedre Slottsgatan ges namn efter Ingmar Bergman och förordar med hänvisning till ovanstående namnet Ingmar Bergmansgatan, i andra hand Ingmar Bergmans gata.
Institutet för språk och folkminnen, Mats Wahlberg, forskningschef.
Fundera
- Varför ska någon helst ha varit död i några år innan man uppkallar något efter personen?
- Vilken koppling kan Dag Hammarskjöld ha haft till parken i Ystad, torget i Malmö eller vandringsleden vid Kebnekaise?
- Varför tyckte Isof att namnet Ingmar Bergmansgatan var bättre än Ingmar Bergmansgränden?
