En båtmössa på en ställning.
Foto: Oliver Lindkvist, Marinmuseum (CC BY).

Lektion

Åk 7-9

Det dolda hotetLektion

Vad händer när det osynliga hotet blir synligt?

1981

Blekinge, Sverige

I den här lektionen får ni lära er om 1980-talets ubåtsjakter runt omkring Sveriges kuster och om den sovjetiska ubåten U-137s grundstötning på svenskt vatten hösten 1981. Hur hanterar man en osynlig fiende? Och vad händer när det dolda hotet blir synligt?

Fienden i djupet

Föreställ dig att du har en osynlig fiende. Du vet inte var den befinner sig, bara att den gömmer sig någonstans där ute. Den väntar och lyssnar. Du vet inte vilka vapen eller vilken hemlig kraft den har. Du vet inte riktigt hur den ser ut. Men du tror att den kommer från havet…

Flera löpsedlar som nämner u-båtsjakter.
Svenska tidningar tävlade om att ha de mest skrämmande rubrikerna om sovjetiska ubåtar. Ibland kändes det nog som att det var ubåtar överallt. Ingen visste ju säkert var de var eller om de fanns där. Foto: Marinmuseum (CC BY)

Under 1980-talet misstänkte Sverige att Sovjetiska ubåtar var inne på svenskt vatten. Tusentals rapporter kom in till den svenska marinen om så kallade ubåtsobservationer. En del kom från människor som tyckte sig ha sett en ubåt, men även militären gjorde observationer och fångade upp undervattensljud.

Det verkade som att fienden fanns där ute någonstans längs kusten, men ingen visste var. Fienden kunde vara mycket farlig, kunde ha tillgång till kärnvapen och rörde sig snabbt utan att synas.

Kalla kriget

Efter andra världskriget var Europa uppdelat i öst och väst. Flera av västländerna slöt sig samman med USA och bildade försvarsalliansen NATO. Sovjetunionen och länderna i Östeuropa bildade Warszawapakten. De två makterna kapprustade, det vill säga att de skaffade kärnvapen och andra vapen för att vara militärt starkast. Det pågick inget regelrätt krig, men det var heller inte riktigt fred. Ibland säger man att det rådde terrorbalans. Tiden från andra världskriget och fram till Berlinmurens fall 1989 kallas därför för Kalla kriget. Båda sidorna var lika rädda för varandra.

Sverige, som hade varit neutralt under kriget, gick inte med i någon av försvarsallianserna. Många tänkte ändå att vi stod på NATO:s sida. Med Sovjetunionen så nära var det många som var rädda för krig.

Bild: Utsnitt av Europa under kalla kriget. NATO markerat i blått, Warszawapakten i rött och de neutrala staterna i vitt. Källa: GMT (CC BY-SA 3.0).

Marinmuseum_Det dolda hotet_Cold_war_europe_military_alliances_map_en

Ny militär teknologi

För att försöka ta reda på var fienden befann sig så blev det viktigt för Sveriges försvar att ta fram ny teknologi som kunde avslöja fientliga ubåtar runt omkring Sveriges kust.

Hydrofonsvängare 204

En hydrofon är en apparat som används för att lyssna efter ljud under vattnet. En hydrofon kan vara passiv eller aktiv. En passiv hydrofon samlar bara in ljud, ungefär som en mikrofon. När man jagar ubåtar lyssnar man efter de ljud som de skapar. Det kan till exempel komma från en propeller eller från besättningen inne i ubåten.

En sak av gulmetall med hål och flänsar.
Hydrofonsvängare 204. Foto: Marinmuseum (CC BY).

En aktiv hydrofon sänder ut ljud som studsar mot saker som det kommer i kontakt med. Ljudet som kommer tillbaka kan fångas upp i hydrofonen igen. Om ljudet träffar en ubåt så kan operatören i helikoptern eller på fartyget avgöra i vilken riktning ubåten finns.

Aktiva hydrofoner kallas ibland för sonarer. Det vanligaste var att man lät hydrofonen hänga ner från en helikopter. En helikopter kan snabbt förflytta sig och plötsligt dyka upp på en plats där besättningen på ubåten inte förväntar sig den. Helikoptern kan också beväpnas med sjunkbomber eller torpeder.

MALIN – Magnetisk lägesindikator

En sak av stål med en röd topp.
Magnetisk lägesindikator (MALIN). Foto: Marinmuseum (CC BY).

En annan apparat som användes var magnetisk lägesindikator. Indikatorn kastades ut i havet mot en plats där man misstänkte att det gömde sig en ubåt. Indikatorn hade starka magneter. Tanken var att den skulle fastna på ubåten och börja ge ifrån sig en signal så att man kunde hitta ubåten.

Sjunkbomb

En mörkgrå cylinderformad bomb med styrfenor.
En sjunkbomb. Foto: Marinmuseum (CC BY).


Sverige använde sig även av sjunkbomber. Tanken med sjunkbomben var att tvinga en ubåt att komma upp till ytan.

Sprängladdningen i sjunkbomben var så stark att den inte behövde träffa ubåten för att göra skada. Vibrationerna som skapades av explosionen skulle skada ubåten så mycket att den inte längre kunde vara kvar under ytan.

Plötsligt händer det

På kvällen den 27 oktober 1981 går en ubåt på grund i Gåsefjärden, utanför Karlskrona. En fiskare från Sturkö upptäcker den på morgonen den 28 oktober. Fiskaren kontaktar Marinen i Karlskrona. Kommendörkaptenen Karl Andersson ger sig iväg till platsen och konstaterar att det är en ubåt från Sovjetunionen. Den blev senare känd som U137.

En ubåt på grund.
U137 på grund. Foto: Marinmuseum (CC BY-SA 4.0).

Den sovjetiska besättningen ombord säger att de har navigerat fel och att de inte vet om att de är på svenskt vatten. Flera svenska fartyg kommer och omringar ubåten för att hindra den från att smita ut.

Sovjetunionen begär att få gå in med sina fartyg för att hämta ubåten men Sverige säger nej till deras begäran. Trots detta sätter sovjetiska krigsfartyg kurs mot Karlskrona och har med sig ett bärgningsfartyg. Svensk militär får order om att hålla gränsen och hindra alla försök från Sovjetunionen att komma in.

Båtmössan

Kustbevakningsbåten TV-012 ska precis lägga till bredvid den sovjetiska ubåten U137 på Gåsefjärden i Karlskrona. När besättningen på den svenska båten kastar ett rep till den sovjetiske sjöman som står på ubåtens däck träffar det honom så att hans båtmössa faller av och hamnar i vattnet.

Med hjälp av teckenspråk ber svenskarna den sovjetiska sjömannen om lov att få ta upp mössan. Den sovjetiska sjömannen är beväpnad med en AK-47. Svenskarna får hans tillåtelse att behålla mössan som en souvenir. Mössan är det enda kända föremålet som blev kvar i Sverige efter U137.

Mössan finns nu på Marinmuseum i Karlskrona.

En svart mössa med vita passpoaler och mössmärke i guld.

Krisläge

Den svenska ubåten Neptun ligger och vaktar och försöker förhindra bärgningsfartyget från att komma in i fjärden, genom att lägga sig i vägen. Kustartilleriet ligger beredd på olika öar i skärgården. Sovjetunionen förstår att Sverige menar allvar med att hindra eventuella försök att hämta ubåten.

Nyheten om vad som har hänt sprids och journalister från hela världen kommer till Karlskrona för att följa händelsen.

En man i uniform.
Kommendör Karl Andersson 1986. Foto: Lennart Bergqvist (CC BY-SA 4.0).

Upplösningen

Kommendör Karl Andersson undersöker ubåten och hittar inga fel på navigationsutrustningen. Officerarna tas ombord på robotbåten Västervik där de förhörs. Sveriges regering skickar protester till Sovjetunionen och hävdar att ubåten tagit sig in på svenskt vatten för att spionera.

Ett svenskt kustbevakningsfartyg lägger sig intill U137. Inuti finns specialutrustning för att kunna mäta om det finns kärnvapen ombord. Utrustningen ger utslag för att det finns uran 238. Med största sannolikhet finns det kärnvapenladdningar i torpederna. Statsministern Thorbjörn Fälldin konstaterar att det är den värsta kränkningen av svenskt territorium sedan andra världskriget.

Den 6 november lossas ubåtens förtöjningar och en svensk bogserbåt tar ut U137 till internationellt vatten där ubåten lämnas över till Sovjetunionen.

Hur Sverige valde att hantera U137 har diskuterats i många olika sammanhang och det är någonting som många människor har olika åsikter om. Hanterade Sverige U137 på rätt sätt eller borde vi ha gjort något annorlunda? Vad kunde följderna ha blivit av ett hårdare agerande från Sveriges sida?

Fundera

  • Vad har vi för dolda hot idag?
  • Vilka kan utnyttja vår rädsla som skapas av hot?
  • Hur mycket ska vi skydda oss från olika hot?
  • Hur långt är vi beredda att kompromissa med vår demokrati för att känna oss trygga?
marinmuseum_logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Marinmuseum

Fler lektioner på liknande tema

För lärare

Vad kan 1980-talets ubåtsjakter lära oss om hot och rädsla? Vad händer när det osynliga hotet blir synligt?