Lektion
Åk 7-9
Drottningens spänneLektion
1300-tal?
Motala ström
En montertext med frågetecken
På Historiska museet i Stockholm finns en utställning som heter Sveriges historia. Där finns bland annat ett stort spänne i guld med ädelstenar. Montertexten lyder:
"1335 gifte sig kung Magnus med Blanka av Namur (i nuvarande Belgien). Det stora spännet är tillverkat i Paris i början av 1300-talet och kan ha varit en del av drottningens hemgift. Det hittades flera hundra år senare av en ålfiskare i Motala ström i Kimstad socken utanför Norrköping."
Läs igenom de olika texterna nedan som rör spännet. Gör anteckningar och fundera på om du tycker att montertexten ger en bra och sanningsenlig beskrivning av föremålet. Till din hjälp kan du fundera kring dessa frågor:
- Vilka källor verkar mest tillförlitliga?
- Tycker du att någon källa är mer/mindre tillförlitlig?
- Varför tycker du det?
- Vad kan vi verkligen veta om spännet?
Jonas Hallenberg, riksantikvarie (1818)
Funnet 4 september 1818 i Motala ström, emellan sjöarna Roxen och Glan, nedanför Kimstad kvarn, av bergsmannen Gabriel Gabrielsson i Stora Boda, omkring sju eller åtta famnar (ca 13 meter) från land.
Att spännet tillhört en präst är mindre troligt, eftersom figurerna inte är kristna. Men det är inte helt ovanligt med prästprydnader utan religiösa bilder.
Spännet måste vara från 14- eller 1500-talet.
Det skulle kunna ha tillhört biskop Petrus Benedictus i Linköping, eftersom det har symboler för polska kungadömet (örnen), Östergötland (gripen) och Småland (lejonet). Benedictus var lojal med kung Sigismund av Sverige-Polen och var biskop över Östergötland och Småland. Spännets fyndplats kan därför vara länkat till Linköpings blodbad år 1600.
Oscar Montelius, riksantikvarie (1912)
Stort, runt, praktfullt spänne av guld. Från senare delen av 1300-talet.
Funnet den 4 september 1818 i Motala ström emellan sjöarna Roxen och Glan, nedanför Kimstad kvarn, av bergsmannen Gabriel Gabrielsson i Stora Boda.
Stränginstrument av samma form som de här avbildade var kända under 1300-talet och på arbeten från samma århundraden förekomma ofta, särskilt som vapenmärken, sådana djur, som de här framställda örnarna, lejonen och griparna. Hela arbetets ”stil” överensstämmer med den senare delen av 1300-talet.
Oaktat att flera av de bilder som pryder vårt smycke ej synas oss väl passa i en kristen kyrka, kan det ej vara något tvivel om, att detta praktstycke varit avsett för en biskop eller någon annan hög andlig.
Carl af Ugglas, konsthistoriker (1933)
Spänne för prelatskåpa
Ursprungligen troligen tillhörigt Linköpings domkyrka (anträffat i Motala ström vid Kimstad kvarn, Kimstads socken, Östergötland).
Anträffat vid ovannämnda plats i Motala ström 1818. Inlöst samma år från upphittaren, bergsmannen Gabriel Gabrielsson, Stora Boda, för 166 dukater 1 riksdaler 12 skilling 6 runstycken specie.
Svenskt arbete (?). 1300-talets förra del eller mitt.
Dick Harrison, professor i historia (2012)
Smycket brukar lite slarvigt kallas Motalaspännet, trots att det inte alls har hittats i Motala – däremot i Motala ström. Upphittaren hette Gabriel Gabrielsson. Han höll på att vittja sina ålgarn vid Kimstad kvarn år 1818 när han fick syn på den oväntade fångsten.
En varning bör utfärdas. Det mesta som brukar berättas om spännet är gissningar. Hit hör uppgiften att det skall ha tillverkats av en guldsmed i Paris.
En annan vanligt förekommande uppgift är att smycket har tillhört drottning Blanche (”Blanka”) av Namur, Magnus Erikssons drottning. Att ägarinnan varit förmögen säger sig självt, men vi har inga övriga ledtrådar till hennes identitet.
Väl att märka saknar vi belägg för att smycket överhuvudtaget tappades i vattnet på 1300-talet. Det kan ha hamnat i Motala ström långt senare.
Wikipedia (2021)
Det hittades i Motala ström vid Kimstad kvarn i Norrköpings kommun en sommarmorgon 1818 av lantbrukaren Gabriel Gabrielsson när han vittjade sina ålgarn.
Det tros vara tillverkat på 1300-talet, troligen i Frankrike.
Hur detta guldspänne hamnade i Motala ström lär vi aldrig få veta. Inte heller kommer vi att få veta på vilka underliga vägar denna klenod hamnade där, eller vem som varit spännets ägare dessförinnan.
Smyckets dekor är helt och hållet världslig, utan minsta antydan om ett kyrkligt bruk, men det har räknats som en biskops kåpespänne, det vill säga ett spänne för en korkåpa.
En teori är att smycket tillhört drottning Blanka av Namur, gift med den svenske kungen Magnus Eriksson.
Antikrummet bloggspot (2012)
I folkmun brukar det kallas för Motalaspännet och finns på Historiska museet. Det spekuleras dock lite i att detta spänne skulle ha tillhört Drottning Blanka av Namur, som blev vår drottning 1335. Det finns nämligen en berättelse hur hon red för att delta vid sin sons bröllop och någonstans vid Motala ström så föll spännet av. Det söktes och det letades efter spännet, men till slut gav de upp.
Peter Wiberg, musiker och författare (2019)
Såvitt man känner till är detta praktfulla dräktspänne den enda bevarade ägodelen efter drottning Blanche. Tillverkat i en i ateljé Paris någon gång under första hälften av 1300-talet, ett enastående guldsmedsarbete.
Länsstyrelsen Östergötland (2021)
Ett av de mest fantastiska fynden i Östergötland gjordes år 1818 då Gabriel Gabrielsson vittjade sin långrev vid Kimstad kvarn i Motala ström. Tillsammans med de 16 ålarna fick han upp ett nära två decimeter stort guldspänne översållat med guldfigurer och färgglada ädelstenar.
Spännet kan dateras till början av 1300-talet och är sannolikt ett franskt guldsmedsarbete. Vi vet inte vem som ägt spännet och hur det hamnade på strömmens botten. Kanske var det biskopens, kanske har det tillhört någon förnäm dam. Ett förslag är att drottning Blanka, alltså Blanche av Namur (ca 1320–1363) ägt spännet och att det skänkts till kyrkan och därmed hamnat på Munkeboda.
Platser av intresse
Flera platser i närheten av fyndplatsen har kopplats ihop med guldspännet. Den gemensamma nämnaren är att de är platser där högt uppsatta präster eller rika personer har bott. I menyn längst upp till vänster kan du se samtliga platser på kartan.
Kimstad kvarn
Bergsmannen Gabrielsson hittade spännet cirka 13 meter nedanför Limstad kvarn.
En möjlig anledning till spännets fyndplats kan ha varit att personen som tappade det var förföljd, antingen av den som ägde spännet eller av någon som ville ha det. Eller möjligen tappades det i mörker, så att ingen såg det. Det kan också ha varit en medveten handling, till exempel för att undvika att andra skulle få tag på det.
Motala
Platsen finns omnämnd sedan 1288 och har haft en kungsgård sedan medeltiden. Sannolikheten att spännet ska ha kommit från Motala är liten.
Linköpings domkyrka
Någon form av kyrka har funnits i Linköping sedan 1000-talet.
Utgår man från att spännet har burits av en förmögen präst/biskop på 1300-talet, skulle några biskopar i Linköping vara tänkbara: Karl (biskop mellan 1306 och 1336), Petrus Torgilsson (1342-1351), Nils Marcusson (1352-1372), Gottskalk Falkdal (1373-1374), Nils Hermansson (1375-1391) och Knut Bosson (1391-1436).
Henrik Tidemansson utnämndes till biskop i Linköping 1465.
Henriksborgs ruin
Slottsruinen har fått sitt namn efter biskop Henrik Tidemansson, även om det inte finns några dokument som visar att han har någon koppling till platsen. Kopplingen till Biskopen är ett antagande av konsthistorikern Bengt Cnattingius på 1940-talet.
Ruinen verkar medeltida till sin konstruktion. Vissa texter förmodar att biskopens borg (om det nu var det) brändes 1497 då riksföreståndaren Sten Stures trupper angrep biskopens ägor.
Spännet skulle kunna ha tillhört Henriksborgs ägare.
Munkeboda ruin
Munkeboda ruin är sannolikt resterna av ett hus från 1300-talet. Liksom Henriksborg är det få källor som kan klargöra vem som byggt huset och i vilket syfte. Namnet Munkeboda är belagt sedan 1373.
Spännet skulle kunna ha tillhört Munkebodas ägare.
Vreta kloster
Klostret var aktivt mellan 11- och 1500-talet. Där fanns främst nunnor men även präster. Guldspännet kan ha tillhört klostrets präst eller abbedissa.
En utmaning till dig
Med den information du har nu är det dags för dig att skriva en montertext om guldspännet. Den befintliga texten består av 51 ord. Försök att hålla dig under 60 ord. Några viktiga saker som du behöver tänka på är:
- Vem riktar du dig till? (Det kan till exempel avgöra hur svåra ord du kan använda.)
- Vad tycker du är den viktigaste informationen? (Det viktigaste brukar man skriva först eller sist i en text, inte i mitten.)
- Hur vill du att läsaren ska uppfatta föremålet? (Det kan du styra genom att använda värdeladdade ord, genom att betona eller utelämna olika delar av informationen.)
Jämför din text med någon annans. Berätta för varandra hur ni har tänkt.
