Fru Hamsterlund och sockerkakanLektion

Hur påverkade andra världskriget svenska hushåll?

1940-tal

Sverige

Ogräs, som cikoria och maskros, drygade ut kaffet och nya recept med märkliga ingredienser på ekorre och räv blev populära. Och vem var Fru Hamsterlund som alla var så arga på? I den här lektionen får du fundera över på hur ett krig, bortom Sveriges gränser, påverkade de svenska hushållens ekonomi.

Till lärarhandledningen

Problem i krigstid

Krig och orostider har alltid haft en inverkan på länders sätt att tänka och agera kring pengar och ekonomi. När andra världskriget bröt ut 1939 drabbades även Sverige och svenskarna, trots att Sverige inte deltog i kriget. Den politisk oron var stor vilket påverkade alla, både stora och små, fattiga och rika.

Kriget gjorde det svårare att frakta varor mellan länderna, vilket resulterade i att importen nästan halverades. Det blev brist på viktiga livsmedel som exempelvis kaffe, kakao, socker, risgryn, havregryn, kryddor, salt, matfett och tyger. De svenska hushållen fick därmed ändra sina matvanor och det var inte helt ovanligt med ekorre eller räv på middagsbordet. Lite mer vanligt var det att blanda ut smöret med potatis, söta lingonsylten med morot i stället för socker och använda det gamla brödet i den nya bröddegen.

Så här skriver Karin Frosell, ordförande i Stockholms husmodersförening, i boken ”Man tager vad man haver”, 1942.

Kasta inte bort någon mat, spara! Men håll rätt på vad ni har sparat, så att ingenting förfaras. Gå ideligen igenom ert skafferi, källare och andra förvaringsrum, så ni vet, vad ni har. Känn på locken på inkokningsburkarna emellanåt. Se över, att era saftflaskor äro täta. Vänd på era inlagda skinkor och stekar och koka om lagen, om så behövs, och vänta inte till våren med det, så att ni blir tvungen att gräva ner köttet i lönndom. Plocka bland era inlagda gurkor och tag bort de blad och kryddor i lagen, som vilja mögla. Se till, att saltlagen står över edra insaltade grönsaker etc. Sköter ni födan ordentligt, kan ni sova lugnt på ert öra i den glada förvissningen, att ni gjort er beredskapsplikt

Att spara och hushålla med de få resurser man hade var nödvändigt för att kunna ha mat på bordet.

Standardsockerkakan

Baka din egen standardsockerkaka. Receptet är från andra världskriget och utformat utifrån de ransoneringar som då gällde. Ägg, till exempel, var svårt att få tag på.

1 ½ dl vetemjöl, 1 ½ dl riven kokt potatis, 3 msk smör, matolja eller annat fett, 1 ½ dl mjölk eller vichyvatten, ½ dl socker, 2 rågade tsk bakpulver, ¼ tsk matsalt, rivna skalet av en citron. Tillblandas och behandlas som vanlig sockerkaka; eventuellt får man mera vetemjöl tagas, ev. mindre vätska, beroende på potatisen. Gör ett provbak med eder potatissort, anteckna därefter vilka ändringar ni gjort – eller borde ha gjort – i receptet. Uppstjälp den ej förrän den är kall, ty eljest spricker den gärna.

Rättvis fördelning viktigt i kristid

För att skapa rättvisa, för rättvisa var speciellt viktigt i krigstid, tillsatte staten en ny myndighet, ”Statens livsmedelskommission”. Myndigheten fick i uppdrag att inrätta ett ransoneringssystem. Det var viktigt att maten räckte till alla. Ransoneringskort delades ut för att förhindra att folket köpte på sig alltför mycket av en och samma vara. För att köpa exempelvis kaffe behövdes både ransoneringskort och pengar.

Ransoneringskort var därför lika viktigt som pengar under andra världskriget. Men bristen på varor var ändå ett problem. Många människor började hamstra matvaror och andra förnödenheter.

Sveriges statsminister Per Albin Hansson ogillade starkt fenomenet med hamstring. I ett långt tal gav Per Albin uttryck för sitt missnöje ”Jag känner mig skamsen över att det finns fullvuxet folk som inför en påfrestning genast tappar huvudet och egoistiskt förgäter all samhällssolidaritet”.

Ransoneringskorten var lika viktiga som pengar under andra världskriget. Utan ransoneringskort fick du inte lov att handla även om du hade pengar. Varför tror du att det var så viktigt med rättvisa?

Fru Hamsterlund

Flera olika kampanjer mot hamstring drogs i gång för att få stopp på hamstringen. Staten skapade en fiktiv karaktär som blev symbol för själva hamstrandet, karaktären fick namnet ”Fru Hamsterlund”. Fru Hamsterlund framställdes som en osolidarisk, egoistisk, skamlös och illojal kvinna som smög runt tidiga morgnar för att samla på sig förnödenheter av olika de slag.

Sången om fru Hamsterlund på Youtube

Teckning av en kvinna i röd klänning som bär på två matkassar.

RISK FÖR HYPERINFLATION

Varubrist skapar prisökningar. Ju fler som vill ha en efterfrågad vara, desto högre pris kan handlarna sätta. Stora prisökningar på flera olika varor samtidigt kan leda till kraftig inflation, som i sin tur kan mynna ut i vad som kallas för Hyperinflation. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som betyder att man kan köpa färre varor för samma mängd pengar. I krigstider är det betydligt högre risk för ett land att hamna i en hyperinflation.

För att staten skulle kunna kontrollera inflationsnivån under andra världskriget infördes därför ett pristak, alltså ett maxpris för vad varje enskild vara fick kosta. Pristaket var ett sätt för staten att försöka kontrollera och hålla inflationen på en rimlig nivå och undvika hyperinflation. Idag strävar Riksbanken efter en inflationsnivå på 2% vilket kan jämföras med en hyperinflationsnivå som ligger på minst 500% om året.

Var det rätt av staten att införa ett pristak på bristvaror?
Kanske har du märkt att maten blivit dyrare under året? Det beror på att inflationen är uppe på den högsta nivån sedan 30 år tillbaka i tiden. Vad tror du att det kan bero på och vilka konsekvenser tror du att den höga inflationen kan få för dig och människorna i Sverige idag?

Fundera

Vi lever idag i en tid av överflöd och vår konsumtion påverkar både människor och miljö. Fundera över vad just du kan göra för att bidra till en mer hållbar konsumtion.