Lektion
Åk 7-9
Kolonialist eller gentleman?Lektion
1901
Egypten
Walther von Hallwyl och hans tropikhjälm
Walther von Hallwyl var en schweizisk greve som gifte sig med svenska Wilhelmina och flyttade till Sverige på 1860-talet. På bilderna är han på resa i Egypten med sin familj, vintern 1900-1901. På huvudet bär han en tropikhjälm. Han är klädd precis så som en europeisk turist borde vara klädd, enligt modet och enligt de senaste guideböckerna.
I gamla guideböcker om länder i Afrika och Asien kan man läsa att det är mycket viktigt att skydda sig mot solen och att en tropikhjälm (eller solhjälm) ofta är den bästa sortens hatt. Guideboksindustrin blomstrade kring år 1900. Mest kända var Baedekers små röda böcker.
Vad är en tropikhjälm?
Från början var tropikhjälmen en militär huvudbonad. Tropikhjälmen bars först av spanska kolonialtrupper i Spanska Ostindien (nuvarande Filippinerna). Så småningom började officerare från andra länder som Frankrike och Storbritannien också att bära den. Den användes nästan aldrig av lokalbefolkningen, utan blev en symbol för den europeiska kolonialmakten.
Ursprunget till tropikhjälmen är en hatt från Filippinerna som kallas Salakot. Det är en traditionell, lätt hatt som skyddar mot sol och regn. Den kan vara gjord av olika material, till exempel bambu eller rotting.
Ur Salakóten utvecklades tropikhjälmen. Den gjordes från början av en ärtväxt som kallas Sholapith på engelska. Senare började man göra hattarna av kork. Huvudsaken var att de var lätta och isolerande.
Det finns många ord för tropikhjälm. På svenska kallas den också solhjälm, tropikhatt och safarihatt, till exempel. På engelska heter det pith-helmet, men man kan också säga topi, topee, pith-hat eller sun-helmet bland annat.
Man ansåg att det var viktigt att hålla huvudet torrt och svalt. Detta gällde dock bara européer. Tyckte européerna. De trodde att människor från varmare länder, som Indien, hade tjockare skallar och inte var lika känsliga för den starka solen.
Fördomar om tjocka och tunna skallar
Tropikhjälmarna användes in på 1930- och 40-talen, men det var inte okontroversiellt. Här kan du lyssna till vad författaren George Orwell skrev om tropikhjälmar. George Orwell är mest känd för romanerna 1984 och Djurfarmen.
George Orwell om tropikhjälmar
När författaren George Orwell i oktober 1944 hade sett bilder av brittiska militärer i Burma som inte bar tropikhjälm, utan vanliga hattar så skrev han en essä för tidningen Tribune.
"Tills nyligen hade européer i Indien en närmast vidskeplig inställning till värmeslag, eller solsting som det vanligtvis kallas. Det skulle vara farligt för européer, men inte för asiater. När jag var i Burma så försäkrade man mig om att den indiska solen, även när det var som svalast, besatt en märkvärdig dödlighet som man bara kunde skydda sig mot genom att bära en hjälm av kork eller sholapith. ”Infödingarna” hade tjockare skallar och inget behov av dessa hjälmar, men för en europé var inte ens en dubbel filthatt något pålitligt skydd."
Orwell förklarar sedan varför idén om att indierna skulle vara mindre känsliga för solsting än britterna byggde på ren vidskepelse.
"Men varför hade britterna i Indien byggt upp denna vidskeplighet kring solsting? Därför att en ändlös betoning av skillnaderna mellan ”infödingar” och de själva är en av imperialismens nödvändiga förutsättningar. Man kan bara styra över en underkuvad ras, särskilt när man själv är en liten minoritet, om man verkligen tror sig vara rasmässigt överlägsen och det hjälper om man kan tro att den underkuvade rasen är biologiskt annorlunda. Det fanns många sätt på vilka européerna i Indien, utan något som helst bevis, trodde att asiatiska kroppar var olika från deras egna. Även ganska betydande anatomiska skillnader ansågs finnas. Men dessa dumheter om att européer hade tendens att få värmeslag, men inte asiater, var den mest vårdade vidskepelsen. Den tunna skallen var ett tecken på överlägsen ras, tropikhjälmen var en symbol för imperialism."
Vad betyder en huvudbonad?
Tropikhjälmen har blivit en av de tydligaste symbolerna för kolonialism och förtryck. År 2018 kom det ut bilder på den amerikanska presidenthustrun, Melania Trump, när hon var i Kenya. På bilderna bar hon tropikhjälm. Hon fick mycket kritik i media för att hon verkade helt omedveten om vad hjälmen signalerade. Men det finns flera länder där soldaterna fortfarande bär tropikhjälmar, eftersom de är praktiska och skyddar huvudet mot sol och värme.
För och emot
Sätt dig med två andra i klassen och diskutera:
- Är det ok att ha på sig något bara för att man tycker det är snyggt, utan att bry sig om vad det kan symbolisera?
- Kan du ge exempel på klädesplagg som är symboler för något?
- Finns det symboler eller symboliska plagg som du aldrig skulle kunna ta på dig?
- Är det ok att bära tropikhjälm på semestern?
Fundera
- Varför tror du att Walther valde att bära tropikhjälm på resan?
- Kan man veta något om en person bara för att den har på sig en tropikhjälm?
- Titta på bilden högst upp. Vad har de olika personerna på sig? Vad tänker du om det?
