Lektion
Åk 4-6
Skärvor från en annan tidLektion
1300-tal
Slussen, Stockholm
De mystiska skärvorna
Vad var det för ovanliga glasskärvor som arkeologerna hade stött på vid utgrävningarna vid Slussen i Stockholm? De blå glasbitarna hade färgade delar där man kunde se att glasmästaren hade fäst olikfärgat glas. Det kan ha varit en bägare, en vas eller en burk av blått glas med mönsterdekor i gult, rött och vitt. Nära kanten hade det funnits ett band med text.
På 1200 och 1300-talen fanns det duktiga hantverkare som kunde göra emaljerat glas i Italien och Syrien. Det dröjde till 1500-talet innan glas började tillverkas i Sverige. Innan dess var vi alltså tvungna att importera glas från andra länder.
Arkeologernas tankar gick till andra föremål av glas som de kunde jämföra med. Här nedanför ser du fyra olika föremål av glas. Skulle du kunna se vilket av dem som glasbitarna kommer från?
En apoteksburk
Glasskärvorna kommer inte från ett glas som detta.
Det här är en apoteksburk från början av 1700-talet som har innehållit kaliumkarbonat. Det används bland annat i vissa rengöringsmedel och viss mat. Kaliumkarbonat heter E501 i innehållsförteckningar.
Föremålsnummer 18754, Livrustkammaren. Foto: Helena Bonnevier (CC BY).
En remmare
Glasskärvorna kommer inte från ett glas som detta.
Detta glas kallas remmare och är gjort på 1600-talet.
Föremålsnummer 638, Skoklosters slott. Foto: Erik Lernestål (CC BY).
Ett sköjlglas
Glasskärvorna kommer inte från ett glas som detta.
Det här är sköljglas och sköljkoppar från 1861. Sådana glas och koppar kunde rika personer använda för att skölja munnen under en middag.
Föremålsnummer VII:I:F.d.01. Hallwylska museet. Foto: Jens Mohr (CC BY).
En Aldrevandinibägare
Ja, här är den!
Arkeologerna tror att det stått samma text på Slussens blå bägare, som på den från British Museum i London: ”Mästaren Aldrevandini gjorde mig”. Aldrevandini var en glasmästare som levde i staden Venedig i Italien.
Foto: British Museum (CC BY-SA 4.0).
Vad betyder fyndet för oss?
Nu när ni har fått reda på var glasbitarna kommer ifrån, kan ni fundera. Sätt er tillsammans tre och tre. Fantisera om hur glaset kommit till Slussen. Hur gick bägaren sönder? Var personen som ägde glaset rik eller fattig?
- Vem kan ha ägt glaset, tror du?
I samma lager som glasbitarna hittades fler fynd. Två mungigor, fem bitar järn och sotig jord efter en smedja. Ett städ, en mejsel och en puns. Tre båtbeslag som var vanliga på medeltida skepp från Tyskland. En trasig mortel och tre malstenar.
- Vad kan fynden säga om Slussen?
När ni funderat klart, kan ni berätta för en annan grupp vad ni tror innan ni läser vidare.
Ny kunskap
Glaset var dyrbart och kom från ett annat land. Det betyder att den som ägde glaset var rik. Förmodligen var det någon som hade kontakter med Lübeck, eftersom det var en viktig stad för handel. Idag tillhör Lübeck Tyskland, men då var det en så kallad stadsstat.
Glasbitarna och de andra fynden gör att kunskapen om Slussen ökar. Vi förstår mer av hur staden fungerade på 1300-talet. Platsen har alltså använts för handel, hantverk och vardagssysslor. Det har funnits gator lagda med sten och ett tegelhus med taktegel och fönsterglas.
Man kan säga att alla fynd berättade om ett hittills okänt 1300-tal vid Slussen. Arkeologerna började undra hur det kom sig att det fanns tegelhus och fina fynd så tidigt just vid Slussen. De små glasbitarna var som små pusselbitar i ett enormt pussel. Förmodligen var Slussen viktigare än vad vi har trott.
