Lektion
Åk 7-9
Walters resväskaLektion
1900-tal
Tyskland/Sverige
Förföljelserna börjar
1933 tog Hitler makten i Tyskland. Situationen för judarna i landet försämrades snabbt. 1935 kom nya raslagar, Nürnberglagarna. De innebar att alla judar förlorade sina medborgarskap. Nürnberglagarna förbjöd också giftermål mellan judar och icke-judar. Steg för steg uteslöts judarna ur det tyska samhället. Judarna stod till slut helt skyddslösa.
Kindertransport
Som en reaktion på Novemberpogromen försökte judiska organisationer att rädda judiska barn undan förföljelserna. Denna aktion är känd som Kindertransport eller barntransporterna. 20 000 judiska barn räddades. De flesta, omkring 10 000 barn, kom till Storbritannien. Till Sverige kom 500 judiska flyktingbarn. Men deras föräldrar fick inte följa med.
Resan till Sverige
Walter Israel kom till Sverige när han var 6 år gammal 1939. Hans syster Eva beskrev resan och deras öde. Lyssna till berättelsen eller läs texten.
Walters syster berättar
Min bror Walter Israel och jag kom till Sverige 1939 inom kvoten på 500 judiska barn från Tyskland och Österrike, som Mosaiska Församlingen i Stockholm garanterade för, så att de inte skulle ligga Svenska Staten till last.
Vi två och även vår pappa och mamma hade då redan inresetillstånd och Affidavit till USA. Vår båttur till USA skulle avgå från Norge i november 1939. Våra föräldrar sökte arbete för att kunna komma in i Sverige också, och vänta här, som transitflyktingar, under tiden, för vårt hem hade totalförstörts under Kristallnatten och likaså vår pappas arbetsplatser, den Judiska Folkskolan, där han var folkskollärare och Synagogan i Duisburg, där han var kantor.
Min bror Walter, då 6½ år gammal, reste i mars 1939 tillsammans med en liten grupp barn som skulle till Stockholm. Walter kom till Nidenska Barnhemmet i Djursholm.
Det är hans resväska från Tyskland med en lång maskinskriven innehållsförteckning klistrad i locket, där det står skrivet exempelvis hur många undertröjor, strumpor och annat han hade med sig. Dessutom en plysch-hund, som han fick med sig, då han skulle åka.
Själv fick jag en nallebjörn, då jag skulle åka. Men jag behövde inte åka ensam. Vår mamma kunde genom bekantas bekanta få ett arbete som hemhjälp på en prästgård i Munkfors, Värmland. De upplät sitt hem för mig, 3 år, också.
Vår pappa sökte frenetiskt arbete i Sverige, exempelvis som kantor, lärare och lantbruksarbetare. Ett par kopior av ansökningsbrev och åtminstone ett svar har jag här. Han lyckades inte få arbete eller inresetillstånd, och kunde inte komma in i Sverige.
Sedan kom kriget 1 sept. 1939, och "våra" båtar slutade gå. Vår pappa flydde till Belgien och var där fram till 12 maj 1940, då han flydde till Frankrike. Där internerades han i läger för utlänningar, sist Camp de Gurs. Därifrån fraktades de internerade via Paris till Auschwitz, dit vår pappa anlände 12 augusti 1942 och överlevde inte.
Vad tar du med dig?
På bilden ser du en resväska. Den finns i Judiska museets samling och har tillhört Walter. Klicka på markörerna för att få veta mer om vad som fanns i väskan.
Lista på innehåll: 2 vinteröverdrag, 1 badrock, 8 pojkbyxor, 1 gympabyxor, 2 sommarjackor, 1 skidkläder, 1 träningsoverall, 2 stickade kostymer/dräkter, 2 dussin skjortor och blusar, 5 tjocktröjor, 3 tjocktröjor utan ärmar, 10 kalsonger, 5 förkläden, 25 näsdukar, 4 pyjamasar, 6 nattbyxor, 10 par knästrumpor, 1 par långa strumpor, 4 par ullsockor, 6 par bomullssockor, 2 sommarkostymer, 2 ullhalsdukar, 2 ullmössor, 1 par handskar, 2 blåa kragar, 1 vit krage, 1 mapp, 2 livstycken, 1 underställ, 1 sommarhatt, 1 par hängslen, 1 skärp, 1 par gympaskor, 1 par tofflor, 1 par sandaler, 2 par höga skor, 1 bit tvål, 4 barngalgar, 1 bönbok, skolmaterial, toalettsaker, knappar, 1 liten silversked, 1 liten bägare, 1 servettring, 1 ryggsäck.
På kroppen: 1 underställ, 1 par knästrumpor, 1 par skor, 1 kostym, 1 Lodenrock, 1 mössa, 1 par handskar, 2 näsdukar, 1 armbandsur.
Foto: Judiska museet (CC BY)
I Walters bagage fanns även en tvättpåse i tyg med färgglatt tryck.
Foto: Judiska museet (CC BY)
En svart leksakshund i plysch. Walter Israel fick hunden i avskedspresent när han reste från Tyskland.
Foto: Judiska museet (CC BY)
Walters syster hade en klänning i samma sorts tyg som tvättpåsen. Hon har på sig den klänningen på passfotot. (Fotot publicerat med tillstånd av Eva Lecerof.)
Vad är tillräckligt?
Sveriges agerande svängde kraftigt under kriget. I början arbetade Sverige aktivt med att hindra judar att komma in i landet bland annat genom att judarnas pass stämplades med ett rött J. Men senare under kriget genomförde Sverige flera räddningsinsatser. Ett exempel är de 7000 danska judar som räddades över sundet.
När Förintelsen satte igång på allvar 1942 visste de som styrde Sverige att nazisterna hade påbörjat ett försök att utrota judarna. När kriget var slut hade 6 miljoner judar mördats, vilket motsvarade 2/3 av Europas judar.
500 barn kom till Sverige. Totalt mördades 1,5 miljoner judiska barn i Förintelsen.
Fundera
- Vad är det för saker Walter hade med sig?
- Vad tror du han tyckte var viktigast att ta med?
- Om du hade behövt fly ensam, utan dina föräldrar, vad hade varit viktigast för dig att ta med? Nämn max 5 saker som får plats i en resväska.
- Gjorde Sverige tillräckligt för att hjälpa judarna?
- Varför tror du att Sverige och många andra länder var så restriktiva?
