1300-taletPerioder

Vid seklets början växte befolkningen i Sverige och Finland. Nya jordbruksmarker bröts upp och handeln utvecklades. Livet för de flesta människor kretsade kring jordbruket. Bönder odlade spannmål och höll boskap. Samhället var uppdelat i olika stånd: adel, präster, borgare och bönder. Till skillnad från många andra delar av Europa var den svenska bondebefolkningen relativt fri och ägde ofta sin egen jord.

En av seklets viktigaste regenter var Magnus Eriksson. Han blev kung redan som barn och regerade under en stor del av 1300-talet.

Under hans tid skapades Magnus Erikssons landslag. Tidigare hade varje landskap haft egna lagar, men nu fick stora delar av Sverige gemensamma regler. Detta var ett viktigt steg mot ett mer enhetligt rike. Landslagen reglerade frågor om brott, arv, handel och kungamakt. De bidrog till att stärka statens auktoritet och skapa större rättslig likhet över landet.

Städer och handel

1300-talet var en tid då städerna växte. Stockholm blev allt viktigare som politiskt och ekonomiskt centrum. Visby på Gotland var en av Östersjöområdets främsta handelsstäder.

Hansan, ett förbund av handelsstäder med centrum i norra Tyskland, fick stort inflytande över handeln i Östersjön. Många tyska köpmän bosatte sig i svenska städer. Detta ledde till att tyska idéer, språk och handelsmetoder fick stort genomslag.

Sverige exporterade framför allt järn, koppar, smör och skinn. Den växande handeln skapade rikedomar men gjorde också landet beroende av internationella marknader.

Digerdöden

Den största katastrofen under 1300-talet var digerdöden, en pestepidemi som spreds genom Europa från slutet av 1340-talet. Pestepidemin dödade cirka 75 miljoner människor i hela världen. Även i Sverige dog många människor. Många byar förlorade stora delar av sin befolkning och vissa gårdar övergavs helt.

Precis som i resten av Europa skapade katastrofen ekonomiska och sociala förändringar. Bristen på arbetskraft gjorde att många överlevande bönder fick en starkare ställning. Samtidigt ökade människors religiösa oro och behov av förklaringar till katastrofen.

Religion och kyrka

Kyrkan stod fortfarande i centrum för samhällslivet. Nästan alla människor var troende kristna och kyrkoåret styrde vardagen. Under 1300-talet växte flera klosterordnar och helgonkulter. Den mest kända svenska religiösa personen var Birgitta Birgersdotter, senare känd som Heliga Birgitta. Hennes religiösa uppenbarelser gjorde henne berömd i hela Europa.

Birgitta reste till Rom och fick kontakter med både påvar och furstar. Hennes inflytande visar att Sverige inte var isolerat utan deltog i den europeiska kristna kulturen. Efter sin död förklarades Birgitta som helgon av påven.

Konst och kultur

Många av Sveriges vackraste medeltida kyrkor fick sina målningar och utsmyckningar under 1300-talet. Kyrkorna fungerade som centrum för konstnärligt skapande. Väggmålningar, träskulpturer och altarskåp berättade bibliska historier för människor som inte kunde läsa.

De första mer omfattande skriftliga dokumenten från Sverige kommer också från denna period. Kyrkan och kungamakten använde skriften alltmer i administrationen.

Kalmarunionens början

Mot slutet av århundradet förändrades Nordens politik. Drottning Margareta av Danmark lyckades samla Danmark, Norge och Sverige under samma härskare. År 1397 bildades Kalmarunionen. Tanken var att de nordiska rikena skulle samarbeta mot starkare grannar som de tyska furstarna och Hansan.

Unionen skapade dock också konflikter, eftersom många svenska stormän ogillade det danska inflytandet. Dessa motsättningar skulle prägla de kommande århundradena.