1700-taletPerioder

Landet hade förlorat sin ställning som stormakt och kämpade med fattigdom, sjukdomar och ekonomiska svårigheter. Trots detta blev 1700-talet en period då nya tankar om kunskap, politik och människors rättigheter började få allt större betydelse.

En av de viktigaste rörelserna under århundradet var upplysningen. Upplysningens filosofer och vetenskapsmän menade att människor borde använda sitt förnuft för att förstå världen. Kunskap skulle grundas på observationer, experiment och logiskt tänkande snarare än enbart på tradition eller religiösa förklaringar. Många forskare försökte undersöka naturen på ett vetenskapligt sätt och sökte svar genom att pröva idéer och samla bevis.

Bland de mest kända svenska vetenskapsmännen fanns Carl von Linné, som utvecklade ett system för att namnge och ordna växter och djur. Hans arbete fick stor betydelse för biologin och används fortfarande i modern form världen över. En annan framstående svensk vetenskapsman var Anders Celsius, som skapade den temperaturskala som senare kom att användas i stora delar av världen.

Sverige och världen förändras

De nya idéerna påverkade inte bara vetenskapen utan också människors syn på samhället. Många filosofer började ifrågasätta om kungar verkligen borde ha obegränsad makt. De diskuterade frågor om frihet, rättvisa och människors rättigheter. Kyrkan hade fortfarande en stark ställning, men dess auktoritet utmanades allt oftare av vetenskapliga förklaringar och kritiskt tänkande. Fler människor började ställa frågor om hur samhället borde styras och om alla lagar verkligen var rättvisa.

Dessa tankar bidrog till stora förändringar i flera länder. Under slutet av 1700-talet bröt den amerikanska revolutionen och senare den franska revolutionen ut. De inspirerades delvis av upplysningens idéer om frihet, jämlikhet och folkets rätt att påverka styret. Även om Sverige inte genomgick någon revolution på samma sätt påverkades landet av de nya idéerna som spreds över Europa.

Kris och sjukdomar i landet

När 1700-talet började befann sig Sverige i en svår situation. Det stora nordiska kriget hade pågått i över tjugo år och avslutades 1721 med att Sverige förlorade flera områden runt Östersjön. Kriget hade kostat enorma summor pengar och krävt många människoliv. Landets ekonomi var hårt ansträngd, och många människor levde under enkla förhållanden. Jordbruket gav ofta små skördar och missväxt kunde leda till svält.

Samtidigt drabbades Sverige av flera sjukdomsutbrott. Särskilt allvarlig var pestepidemin 1710–1713. I städer som Stockholm, Göteborg och Malmö dog en mycket stor del av befolkningen. Människor hade begränsade kunskaper om hur sjukdomar spreds, och det fanns få effektiva sätt att behandla smittsamma sjukdomar. Epidemin fick därför stora konsekvenser för både samhället och ekonomin. Många gårdar, verkstäder och handelsföretag förlorade arbetskraft när människor dog.

Ett nytt Sverige

Efter krigen försökte staten återuppbygga landet. Under en period som brukar kallas frihetstiden (1719–1772) minskade kungens makt och riksdagen fick större inflytande. Adeln, prästerna, borgarna och bönderna deltog genom sina stånd i riksdagens arbete. Sverige fick då sina första politiska partier, de så kallade Hattarna och Mössorna. Även om långt ifrån alla människor hade politiskt inflytande innebar frihetstiden att Sverige fick ett mer begränsat kungastyre än tidigare.

Ett viktigt steg för utvecklingen av demokratiska idéer togs år 1766 när Sverige införde världens första tryckfrihetsförordning. Den gav människor större möjligheter att publicera texter och sprida information utan att staten granskade allt i förväg. Förordningen innehöll också offentlighetsprincipen, som gjorde det möjligt för medborgare att ta del av många myndigheters handlingar. Samtidigt fanns fortfarande begränsningar. Det var till exempel förbjudet att publicera texter som ansågs angripa religionen, staten eller kungamakten alltför hårt.

Friheterna begränsades 1772 då kung Gustav III genomförde en statsvälvning för att stärka kungamakten. Han genomförde flera förändringar som stegvis avskaffade riksdagens inflytande. Samtidigt bidrog Gustav III till att Sverige utvecklades kulturellt genom att understödja konstnärer och kulturinstitutioner. Gustav III:s försök att göra sig till enväldig kung gjorde att en grupp adelsmän planerade att döda honom, vilket lyckades 1792.

Sverige och Europa expanderar

Under 1700-talet förändrades också ekonomin. Staten försökte stärka handel och tillverkning för att minska beroendet av importerade varor. Nya manufakturer och mindre industrier växte fram i olika delar av landet. Där tillverkades bland annat textilier, glas, papper, vapen och metallprodukter. Järnproduktionen fortsatte att vara särskilt viktig för Sveriges ekonomi. Svenskt järn exporterades till många europeiska länder och gav viktiga inkomster.

Samtidigt påbörjades den industriella utveckling som senare skulle förändra Europa. En av de viktigaste uppfinningarna var ångmaskinen, som förbättrades under senare delen av 1700-talet. Den gjorde det möjligt att driva maskiner mer effektivt än tidigare. Den industriella revolutionen fick sitt genombrott först i Storbritannien, men idéerna och tekniken spreds gradvis till andra delar av Europa, däribland Sverige.

1700-talet var också en tid då europeiska stater utvidgade sina kolonier. Länder som Storbritannien, Frankrike, Spanien och Nederländerna erövrade områden i Amerika, Afrika och Asien. Kolonierna användes för handel och utvinning av råvaror, men deras historia präglades också av förtryck och slavhandel.

Även Sverige deltog i begränsad omfattning i kolonialismen. År 1784 fick Sverige den karibiska ön Saint-Barthélemy av Frankrike. Ön utvecklades till en frihamn där handel bedrevs med fartyg från många olika länder. Under denna period förekom även handel som hade kopplingar till det transatlantiska slavsystemet. Sveriges koloniala verksamhet var betydligt mindre än de stora europeiska kolonialmakternas, men den visar att även Sverige var en del av de globala nätverk som präglade tiden.

När 1700-talet närmade sig sitt slut hade Sverige förändrats på många sätt. Landet var inte längre en europeisk stormakt, men nya idéer om vetenskap, utbildning, politik och frihet hade fått starkt genomslag. Vetenskapliga framsteg, ökad handel och framväxten av nya samhällsidéer lade grunden för den utveckling som skulle fortsätta under 1800-talet. Därför kan 1700-talet beskrivas som en tid då Sverige gick från att vara ett krigshärjat stormaktsrike till ett samhälle som i allt högre grad präglades av kunskap, reformer och framtidstro.