1900-taletPerioder

Vid sekelskiftet 1900 var Sverige fortfarande ett land med stora sociala skillnader. Många människor levde under enkla förhållanden, och långt ifrån alla hade möjlighet att påverka politiken. Rösträtten var begränsad och knuten till bland annat inkomst och ekonomi. Under de första decennierna av 1900-talet växte dock kraven på demokratiska reformer. Arbetarrörelsen, liberala grupper och kvinnorörelsen kämpade för att fler människor skulle få inflytande över samhället.

En av de viktigaste förändringarna kom när allmän och lika rösträtt infördes. År 1921 hölls det första riksdagsvalet där både män och kvinnor kunde rösta på samma villkor. Därmed tog Sverige ett avgörande steg mot att bli en modern demokrati. Under århundradet stärktes också de demokratiska institutionerna, och riksdagen fick en allt viktigare roll i landets styre.

Makten förändras

Samtidigt förändrades kungens ställning. Under tidigare århundraden hade monarken haft stor politisk makt, men denna minskade successivt. Genom 1974 års regeringsform blev kungens uppgift i huvudsak representativ. Den politiska makten låg istället hos riksdagen och regeringen. Sverige utvecklades därmed till en parlamentarisk demokrati där folkvalda politiker fattar de viktigaste besluten.

Även rättssystemet förändrades. Synen på brott och straff blev gradvis mer human. Dödsstraffet användes allt mer sällan och avskaffades slutligen för alla brott under 1900-talet. Istället ökade fokus på rättssäkerhet och på att straff skulle bidra till att människor kunde återanpassas till samhället.

Sverige och krigen

Under 1900-talet skakades världen av två stora konflikter: första världskriget (1914–1918) och andra världskriget (1939–1945). Sverige deltog inte militärt i något av dem utan förklarade sig neutralt. Neutralitet innebar att landet inte officiellt tog ställning för någon av de krigförande sidorna. Trots detta påverkades Sverige starkt av båda krigen och andra världskriget innebar en stark påfrestning på Sveriges neutralitet. Den svenska regeringen såg sig tvingad att gå med på eftergifter mot Nazityskland för att undvika att dras in i kriget.

Under första världskriget blev det svårt att importera livsmedel och andra varor. Brist på mat och höga priser skapade missnöje bland befolkningen. Situationer där människor demonstrerade för bättre tillgång till mat förekom på flera håll i landet. Liknande problem uppstod under andra världskriget. Eftersom handel och transporter stördes blev det brist på många varor. Staten införde därför ransonering, vilket innebar att varje person bara fick köpa en begränsad mängd av vissa produkter, till exempel kaffe, socker, smör och bensin.

Andra världskriget innebar också att tiotusentals människor flydde till Sverige. Landet tog emot flyktingar från bland annat de nordiska grannländerna och från områden som drabbats av förföljelse. Kriget visade hur konflikter i omvärlden kunde få stora konsekvenser även för länder som inte deltog direkt i striderna.

Efter krigsslutet började en period av stark ekonomisk tillväxt. Sveriges industrier hade klarat sig oskadda jämfört med många andra europeiska länder, och efterfrågan på svenska produkter ökade. Företag inom bland annat stål-, verkstads-, skogs- och fordonsindustrin växte snabbt. Detta skapade många arbetstillfällen och bidrog till att människor fick det bättre ekonomiskt.

Välfärdsstaten Sverige

Under efterkrigstiden byggdes det som ofta kallas för välfärdsstaten. Staten och kommunerna tog ett större ansvar för medborgarnas trygghet genom satsningar på sjukvård, utbildning, barnomsorg, pensioner och socialförsäkringar. Tanken var att alla människor skulle ha tillgång till grundläggande välfärd oavsett inkomst.

Samtidigt förändrades människors vardag snabbt genom ny teknik. Elektricitet, som tidigare främst funnits i städerna, blev tillgänglig i allt fler hem. Rinnande vatten, avloppssystem och moderna bostäder förbättrade levnadsstandarden avsevärt. Hushållsmaskiner som kylskåp, tvättmaskiner och dammsugare gjorde många sysslor enklare och mindre tidskrävande.

Kommunikationerna utvecklades också i snabb takt. Telefonen blev vanlig i svenska hem och gjorde det möjligt att snabbt hålla kontakt med människor över långa avstånd. Under 1920-talet började radiosändningar nå en bred publik, och radion blev en viktig källa till både nyheter och underhållning. Från 1950-talet fick televisionen sitt stora genombrott. Tv:n blev snart en självklar del av vardagen och gav människor möjlighet att följa nyheter, sport och kultur direkt från hemmet.

1900-talet: teknikens århundrade

Transporterna förändrades minst lika mycket. Bilen gick från att vara en lyx för några få till att bli ett vanligt transportmedel för många familjer. Vägnätet byggdes ut och resor blev både snabbare och enklare. Flygtrafiken utvecklades också kraftigt, vilket gjorde att människor kunde resa över stora avstånd på betydligt kortare tid än tidigare.

Mot slutet av 1900-talet inleddes en ny teknisk revolution. Datorer, som tidigare främst hade använts av myndigheter och företag, började bli vanliga i skolor och hem. Under 1990-talet spreds Internet till allt fler människor. Information kunde nu delas och hämtas från hela världen på några sekunder. Den digitala utvecklingen förändrade utbildning, arbetsliv och kommunikation på ett sätt som fortsätter att påverka samhället än idag.

Den snabba ekonomiska och tekniska utvecklingen hade dock också negativa konsekvenser. Fabriker, bilar och kraftverk krävde stora mängder energi, ofta i form av kol, olja och andra fossila bränslen. Utsläpp från industrier och transporter ledde till luft- och vattenföroreningar. Under senare delen av 1900-talet började forskare och politiker uppmärksamma problemen med miljöförstöring och klimatpåverkan. Frågor om naturvård, återvinning och hållbar utveckling blev därför allt viktigare.

När 1900-talet gick mot sitt slut hade Sverige förändrats i grunden. Demokratin hade stärkts, levnadsstandarden höjts och välfärdssystem byggts upp. Människor levde längre, hade bättre utbildning och större möjligheter än tidigare generationer. Samtidigt hade den tekniska utvecklingen skapat nya utmaningar som krävde internationellt samarbete och långsiktiga lösningar. Därför kan 1900-talet beskrivas som det sekel då Sverige utvecklades från ett relativt fattigt industriland till ett modernt demokratiskt välfärdssamhälle.