Lektion
Åk 4-6
Barnens lediga tidLektion
1920-tal
Tumba bruk
Ingen rast, ingen ro
Under 1700- och 1800-talet hade inte barnen speciellt mycket fritid. Barnen började tidigt jobba och fick hjälpa till att försörja familjen. På Tumba bruk arbetade barnen tillsammans med de vuxna i tillverkningen av sedelpapper.
Familjerna på bruket levde också i ett samhälle där nästan allt man behövde tillverkades i hemmet. Familjen odlade och hade sina egna djur. Arbetet hemma tog lång tid och alla behövde hjälpa till. Även barnen hade många sysslor i hemmet. Det fanns inga affärer som man bara kunde gå och handla i på bruksområdet.
Kortare arbetsdagar för barn
Det dröjde ända fram till 1900-talet innan det kom en lag som begränsade hur många timmar barn skulle kunna arbeta och att de även skulle få tid till att gå i skolan.
Samhället började också sakta förändras och det började finnas affärer där det gick att köpa mat. Potatis, mjöl och kläder kunde nu köpas i butik istället för att odlas eller tillverkas av familjerna själva. Det sparade mycket tid.
När barnen fick vara lediga
Vad gjorde barnen då, nu när det fanns lite tid över? För 100 år sedan, på 1920-talet, fick eleverna på brukets skola i uppgift att skriva ner vad de gjorde en helt vanlig lördagseftermiddag. Inga Castegren och Alice Svensson var två av de eleverna. Här kan du ta del av vad de skrev om sina liv i uppsatserna. Läs eller lyssna på dem.
Hur jag tillbringar en lördagseftermiddag (av Inga Castegren)
Inga Castegren på Tumba bruk
Hur jag tillbringar en lördagseftermiddag (av Inga Castegren)
På lördagen, när jag kommer hem från skolan, är jag gladare än vanligt, för då har jag en lång tråkig vecka bakom mig och en härlig söndag framför mig. När jag ätit, går jag i allmänhet till en kamrat och leker, om mamma och jag inte skall åka till Stockholm eller något sådant.
I lördags åkte jag skidor långt uppåt Vretarna. Det var skare, och det gick mycket bra att åka. Jag och min kamrat åkte i brant backe, och jag satte mig två gånger. Men det var bara roligt! När vi åkt skidor ett par timmar tröttnade vi på det och åkte sparkstötting istället. Vi åkte till bagare Ålander först och köpte gott.
Så åkte vi ner till Tumba station och tittade på tågen. Sedan åkte vi vidare över järnvägsbron och bortåt Hamra gård. Men ute på ängen blåste det, så att vi snart vänd om. Vid gamla sjukstugan kom en släde, och vi fingo hänga efter ända hem till Stenhuset.
På lördagskvällarna brukar jag gå på bio, om det är någon trevlig film, eller läser jag ut min lånbok. Eller spela Bo och jag något sällskapsspel. Jag lägger mig alltid sent på lördagskvällen ty jag vet, att nästa morgon får jag sova, hur länge jag vill.
Hur jag tillbringar en lördagseftermiddag (av Alice Svensson)
Alice Svensson på Tumba bruk
Hur jag tillbringar en lördagseftermiddag (av Alice Svensson)
När jag slutat i skolan på lördagseftermiddagen, äter jag middag, när jag kommit hem. Sedan brukar jag hjälpa mamma att torka disken. Sedan sitter jag och läser i den bok, som jag lånat i skolan.
Ibland brukar jag spela över läxan eller spela andra sånger. Och sedan är jag ute och åker sparkstötting. Då brukar jag för det mesta gå efter Gullan. Vi brukar åka i bruksbacken. Det är många som äro ute och åka då. Vi har ofta roligt, när vi åka. Ibland är jag ute och åker skidor, det är roligare än sparkstötting. Men det brukar inte gå att åka skidor, för det är ofta tö.
På lördagskvällarna brukar det ibland vara föreläsningar i skolsalen. Då brukar jag gå dit. Ibland är det ljusbilder och då får man höra reseskildringar eller något annat. Det brukar även vara bio på lördagseftermiddagarna. Men det brukar jag bara gå på ibland, för det är sällan barntillåtet. Så går den ena lördagseftermiddagen efter den andra.
Att skriva med skrivstil
Vad kan vi lära oss av historien? Och på vilka sätt kan vi använda oss av historia? Förr i tiden var den så kallade välskrivningen, alltså att kunna skriva snyggt för hand, en viktig del av skolgången. Alla fick lära sig den snirkliga skrivstil där bokstäverna i orden sitter ihop. Idag skriver vi mest på datorer och telefoner, och allt mindre med papper och penna.
Här nedanför ser du en skoluppgift som skrevs av en pojke i Tumba år 1910. Kan du läsa vad det står? Klicka på siffrorna så får du hjälp. Du kanske tycker att han använder konstiga ord? Går det att förstå i alla fall?
Om Sveriges näringar.
Från norr till söder är Sverige 200 mil. Då måste naturen i norr och söder vara olika. I Skåne, Västergötland, Östergötland, Närike och Mälardalen är jordbruket högst uppdrivet. I samband med jordbruket bedrivs boskapsskötsel. Boskapsskötseln är högst uppdriven i Sverige.
Boskapsskötseln är högt uppdriven i Sverige. Det finns omkring en halv miljon hästar, två miljoner kor och en miljon svin. Skogshantering är en av Sveriges bästa inkomstkällor. Det bedrivs mest uppe i Norrland.
Man har beräknat att vårt (land?) får i inkomst på skogen ungefär en miljon om dagen. Bergsbruket är för vårt land också en stor inkomstkälla. Det bedrives mest i Svealand och Lappland. Gruvan vid Kiruna kommer att räcka flera hundra år framåt. De förnämsta gruvorna äro Kiruna malmfält, Gellivara malmfält, Sala silvergruva, Falu koppargruva samt bergslagens järngruvor.
Sverige håller nu på att bli ett industriland. Detta är icke bra för jordbruket, ty de flesta arbetarna vilja icke vara hos bönderna utan vilja till fabrikerna.
Hela Sverige genomkorsas av järnvägar. De förnämsta järnvägarna tillhöra staten. Det är så mycket järnvägar i Sverige, så att om man skulle dela järnbanorna mellan svenska folket skulle varje svensk få två och en halv meter.
I städerna begagna de sig av spårvagnar. Sverige ligger mycket bra till för sjöfart. Det bedrives också här mycket handel. Jag tror för min del, att Sverige kan bli ett lyckligt land, om varje svensk arbetar och sparar så mycket han kan. Tumba bruk den 3 juni 1910. Lars Strömblad.
Övning – Vad gör du själv på en lördag?
Skriv en kort text om hur dina lördagar vanligtvis ser ut. Rubriken är: Hur jag tillbringar en lördagseftermiddag
Om du vill kan du försöka att skriva i skrivstil så som Lars Strömblad gjorde. Ta hjälp av bilderna. Blir det för svårt så skriv ett par meningar i skrivstil och resten som vanligt.
Fundera
Para ihop dig med en klasskamrat och jämför era lördagar nu på 2000-talet med antingen Alice eller Ingas.
- Vad gör du på en vanlig lördag?
- Hur skiljer sig din lördag från Inga och Alices?
- Finns det några likheter mellan era lördagar?
- Hur gick det att skriva skrivstil?
